Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Bihang - II. Svar på en af L. Hammarsköld författad recension öfver skriften Thorild m. m. - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
uppvaknande i tiden, också förefaller det empiriska
medvetandet såsom verksam i hvad hos intelligensen är natur.
Den är individens objektiva, reella, i begärelse-förmåga
och känsla sig yttrande enhet, som står i oupphörlig
vexelverkan med den subjektiva eller allmänt förnuftiga, hvilken
vexelverkans beskaffenhet och mål jag sökt beskrifva: »all
bildning består deri, att bringa det dunkla af denna natur
.till klarhet och medvetande, hvarmed det kommer inom
frihetens område, så att man kan få det i sin makt; att
förvandla sed till rätt, samt att tvärtom göra frihetens
lagar till natur och derigenom förvandla det rätta till sed.
All karakters bildning sker genom denna ut- och
inbildning af det nödvändiga till frihet och af det fria till
nödvändighet. Med natur begynner menniskan, fortgår med
utveckling af förståndet till vilja, och slutar med en ny
genom frihetens medverkan bildad natur eller inre
nödvändighet, hvilken är den slutligen bestämda karakteren;
hvarmed ju menas ett visst afgjordt känslo-, tanke- och
handlingssätt, som i sig sjelft är lika fritt som
nödvändigt. Denna sista nödvändighet är af en högre grad än
den fysiska, i begären sig röjande. Det är en moralisk
nödvändighet, som blifvit en annan natur, sjelf en
gemensam alstring af viljan och natur-anlaget» (s. 257).
Hvarföre jag äfven sagt att det verkliga, ej blott subjektiva
utan objektiva begreppet om handling är alstring eller
produktion (s. 258). — Äfven vetenskapen är, såsom vi
redan sagt, en reproduktion af en ursprunglig enhet, ej
möjlig utan det objektivas egen konkurrens i begär och
böjelse. Den fullständiga föreställningsförmågan är derföre
ej det rent formella begreppet, det är begreppet förenadt
med lust eller olust (s. 252), begreppet färgadt af
individualiteten i och genom känslan. Sanningen finnes ej i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
