Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens politiska fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
ögonskenlig. Två eller flera kammare skulle, med
privi-legie-systemets fall, i sjelfva verket blott blifva ett slags
arbetssätt som kunde förliknas med utskottens
verksamhet i en enda kammare. Föreställe man sig derföre icke
att det föi%medlande moment emellan monarki och
demokrati, hvilket man, efter Englands urbild, sökte i en
pärs-kammare, skulle ur staten hafva försvunnit; tvärtom,
det har i densamma inträdt på vida kraftigare och
allmännare sätt, behöfver ej väggar och kammare att
urskiljas, utan bär sin betydelse för en dag. Detta
förmedlande moment är medelklassen sjelf i sin nya
konservativa betydelse och makt. Blicke man omkring sig
i de representativa staterna! Öfverallt, hvarest det
representativa systemet endera egt gammal eller förvärfvat
ny fasthet, koncentrerar sig representationens politiska lif
i den andra kammaren — såsom i England i underhuset;
och öfverallt har majoriteten af denna representation blifvit
konservativ. Det är öfverhufvud icke mera fråga om två
partier, ministèr och opposition, i och genom hvilka den
fordna aristokratien täflade om de högsta platser i
förvaltningen. Det gifves ett tredje, icke blott parti, utan en
verklig statsmakt, som har ställt sig i centrum emellan
den högra sidans ultraism och den venstras radikalism,
har blifvit ett uttryck af medelklassens konservativa
majoritet, och bildar nu den medelpunkt, på hvilken hvarje
regering vid fredens och ordningens upprätthållelse med
tillförsigt kan stödja sig. Och denna medelklassens
konservativa majoritet växer med hvarje dag.
Derigenom har ock förhållandet af hvar och en
ministerförvaltning till krona och representation väsendtligen
förändrat sig. En ministèr var blott så länge en verklig
mellan-makt som den gamla aristokratien var en sådan. Hon är ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
