- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Femte bandet /
386

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens kyrkliga fråga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

folkets återvunna vigtighet, genom krutets användning och
genom besoldade trupper snart äfven krigskonsten en ny
gestalt. Krigs-handtverket började att söndra sig från det
adeliga ridderskapet, under det civilisterna afföllo från
presterna, och de lärde vände sig emot kyrkan. Den på
alla sidor förstärkta verldsliga makten föll i konungarnes
händer, på samma gång som reformationen i dess
grundfästen skakade hierarkiens bygnad.

Den andeligt-presterliga personligheten hade jemte den
feodala, adeligt-krigiska, gjort sig i samhället gällande.
Båda hade, hvar för sig, utpräglat sig i ett eget stånd;
men presteståndet blef så mycket mäktigare, då det
grundade sina rättigheter på gudomliga bud och derigenom
uppdrog en skarp gräns emellan presten och
lekmannen. Hvad som skilde dem var det mystiskt magiska
begreppet om presterskapet, i följd hvaraf detta vore ett
genom välsignelse och händers påläggande fortplantadt kall,
hvilket redan derigenom med egna gudomliga nådegåfvor
hade blifvit utrustadt. Det var den hemlighetsfulla
kraften af den så kallade successio apostolica; hvarpå man
ännu här och der, till och med i sjelfva protestantismens
sköte, åter börjar att lägga synnerlig vigt. Presten skall
derigenom erhålla en egen outplånligt helig karakter, som,
genom prestvigningens sakrament meddelad, i alla de gamla
kyrkorna såsom gudomlig vördas. Ty i denna, för alla
de gamla kyrkorna gemensamma betydelse af prestvigningens
Bakrament äro dessa samtligen papintiska, om också ett eget
påfvedöme endast uppstod i Occidenten. Reformationens
återgång till den äldsta christendomens grundsatser och bruk
upphäfde den papistiska skilnaden emellan prest och lekman.
Dermed hade det andeliga personlighets-begreppet brutit sig
ut ur kleresiet in i församlingen. Presterskapet blef en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:59:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-5/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free