Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens kyrkliga fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Den nu följande restaurationen var tillika en
religiöst-politisk transaktion. Religionen kom åter till heders,
monarkerna talade hennes språk, den christliga mildhetens
språk. Deras makt syntes blott vilja röra sig i
christlig-hetens element. Påfvens restauration var en furstarnes
gemensamma handling. Den heliga alliansen kom till stånd.
Men om religionen dermed syntes hafva kommit på
thronen, så märkte man likväl snart nog att hon hade gifvit
sig i tjenst hos de politiska intressena. Också gingo de
kyrkliga rörelserna sin egen gång. I Frankrike, redan
förut hemlandet för de Galliska kyrkofriheterna, uti
revolutioner slutligen affallet från påfven och religionen — i
Frankrike begynte samtidigt med restaurationen en
ultra-katholsk princip att visa sin verksamhet. Prestpartiet och
den ultramontanskt sinnade delen af det Franska kleresiet
hafva, i skenbart förbund med det restaurerade
konungadömet, ryckt detta med sig till allt farligare strid och
slutligen mest bidragit till den nya monarkiens fall. Ännu
mindre förtroende förtjente prestpartiet, då det efter
Julirevolutionen slöt sig till den ultra-liberala oppositionen
emot det borgerliga konungadömet 4. Man kunde förutse
brytningen af ett sådant förbund. I Belgien, der detta
förbund för 15 år tillbaka gjorde en revolution och smidde
en konstitution, har denna brytning redan inträffat8. Och
* »Il s’est opéré en France, après les revolutions de 1789 et de
1830, un mouveraent pareil à celui qui se produisit après la re-
forme en Allemagne, oii les catholiques, pour relever 1’autorité du
saint siège, se sont jetés dans les doctrines ultramontaines». Sé-
ances et travaux de 1’academie des sciences morales et ■politiques.
Paris, Juillet 1845.
8 Uti den Belgiska konstitutionen blef religionen utesluten frän
politikens område. Ultramontanerna, så tyckes det, ville derigenom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
