Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens kyrkliga fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
brytningen emellan dessa onaturligt förbundna partier, som
också i politiken såsom ultras och radikala så ofta göra
gemensam sak, kominer hädanefter sannolikt att utvidga
sig åt alla sidor. Ty också legitimisterna hafva utnött
sina liberala fraser, och de ultramontanska anspråken blifva
för alla frisinnade regeringar och nationer allt olidligare.
Deras riktning är så skarpt bestämd, att de utan
betänkande äfven vända sig emot en liberal påfve, om
någonsin, såsom i detta ögonblick, en sådan undantagsvis skulle
komma att besitta den heliga stolen. För öfrigt går detta
parti öfverallt ut på förvärfvande af makt, och förbinder
sig öfverallt med de för henne gynsamma makter. —
Men skulle det någonsin komma derhän att katholska
kyrkan stode der afklädd all yttre makt och prakt, då
skulle hon äfven nödgas visa, om hon såsom en rent
religiös makt någonting förmår. Och vi äro öfvertygade att
hon skulle våga detta försök.
I den Romerska kyrkan är rörelse; och hon har
aldrig varit den förutan. I den Grekiska deremot herrskar
sedan århundraden en hvila utan flägt af någon
lifgifvande anda. Skall väl detta tillstånd äfven i våra dagar
fortfara? — I denna kyrka var förbindelsen mellan den
högsta andeliga och verldsliga makten tidig. Byzantinska
kejsaredömet var ett theologiskt kejsaredöme.
Omständigheter och de denna kyrka tillgifna nationers karakter hafva
bidragit att här hålla den kyrkliga principen i stillestånd.
Men om denna kyrka nu på det sättet representeras af
undandragna den verldsliga maktens uppsigt, bereda sig sä mycket
friare utrymme för sitt herravälde. Men denna grundsats,
nämligen religionens oberoende af politiken, är stark nog i och för sig
sjelf, äfven emot ultramontanerna, och Törsöket kommer sannolikt
att slä ut till den sanna frihetens fördel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
