Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens kyrkliga fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
theori till sin yttersta spets i liiran om påfvens
infalli-bilitet. Protestanterna satte deremot den heliga skrift,
hvilken, till bokstaf ej mindre än anda, skulle hafva
uppkommit genom ofelbar gudomlig inspiration. Men att med
blott myndiga påståenden hjelpa sig fram blef allt svårare.
Man måste beqväma sig till distinktioner. Sedan de
Galli-kanska kyrko-friheterna under Ludvig XIV blifvit
fast-stälda, och påfvens ofelbarhet deruti inskränkt genom
kyrkans fordrade samtycke, blef fuller i detta afseende äfven
en annan distinktion bragt å bane. Det var distinktionen
emellan det faktiska och det doktrinella. 1 det förra
skulle påfven kunna irra sig, i det sednare icke.
Distinktionen har aldrig blifvit erkänd af strängare katholska
theo-loger, och erkännes än i dag icke, såsom färska exempel
bevisa. I den protestantiska theologien har, sedan den
torra bokstafs-tron ej längre kunde bibehålla sig, man
slutligen kommit till en ytterligare distinktion, nämligen
emellan form och sak. Man medgifver temligen allmänt att
den förra i bibeln beror af vexlande tidsföreställningar,
och man uppsöker det oförgängliga, för alla tider gällande,
under denna slöja. Men hvad är då sjelfva saken och i
hvad mån beror den af formen?— Det är hufvudfrågan.—
Och meddelar man förnuftet domsrätt i denna
urskilnings-fråga, är förnuftet ej dermed insatt till domare i saken?
Det kunde ej ske annorlunda.
3. Vi hafva kommit till den punkt, der de ny-lcyrkliga
och mot-kyrkliga rörelserna i vår tid funno sin grund.
Så väl de sjelfva, som det motstånd de framkallat,
framställa egentligen striden för och mot den rationalistiska
ståndpunkten i den nyare theologien, synnerligen i den
Tyska, som alltid lefvat med vetenskapen i den
innerli-E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 5 Band. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
