Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens kyrkliga fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
och det tygellösaste godtycke, utan att komma till någon
bemedling. Dermed drog så länge ut, att religionen
slutligen hade förlorat sin makt öfver sinnena. Efter de stora
religionskrigen inträdde, i synnerhet med adertonde
århundradet, i andeliga saker ett provisoriskt, till den kallaste
liknöjdhet sig närmande tillstånd. Den vetenskapliga
verksamheten utbredde sig med desto större liflighet åt alla
sidor, under det kyrkorna blott till det yttre fortfarande
bestodo under den verldsliga maktens förmyndarskap.
Detta de religiösa angelägenheternas provisoriska
tillstånd har i våra dagar plötsligen, ja emot all af jordens
herrar beräknad sannolikhet, kommit till slut. Anade man
väl på Wiener-kongressen, att religionen ännu en gång
hos folken skulle blifva ett politiskt moment af
betydenhet? Eller hade man väl annars på denna stora
kompromiss af dynastiska intressen så ofta kastat olika konfessioner
tillsammans under en regering, liksom förekomme dervid ej
minsta betänklighet? — Och likväl finnes det ingen enda
af dessa sammansättningar som ej medfört allvarsamma
faror. Till och med de gamla mosaik-staterna af detta
slag glesna redan i sina fogningar.
Med denna konfessionernas nya lifaktighet synes väl
en annan företeelse stå i strid, då dessa konfessioner ej
blott uppstå emot hvarandra, utan äfven hvar för sig råkat
uti inre söndring. Men ser man nogare på denna
söndring, så är den öfverallt densamma, öfverallt och i alla
konfessioner har samma motsats framträdt mellan den
positiva och den rationalistiska christendomen; och anhängarne
å ömse sidor känna sig redan närmare befryndade med
hvarandra, än genom fordna konfessionella skilnader söndrade.
Så stå nu i Tyskland ny-katholiker och ny-protestanter
tydligen på samma rationalistiska grund. Också närma de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
