Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens religiösa fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
uppfyllas, innehåller endast ett undvikande af den
egentliga svårigheten. Ty hvad vore närmandet till det
omöjliga annat än sjelft en omöjlighet? Moraliska lagen
förutsätter således det moraliska idealet, icke endast såsom
möjligt, utan såsom verkligt och såsom personligt;
hvarigenom förhållandet till den moraliska lagen tillika blir
förhållande till en lagstiftare.
Nödvändigheten, att moraliska lagen aldrig skulle kunna
fullkomligt uppfyllas, söker man väl förklara just utur de
gränsor, med hvilka sinligheten inskränkt menniskans
andeliga förmögenheter. Dessa gränsor skulle följaktligen, enligt
theorien af det oändliga närmandet, väl kunna utvidgas, men
aldrig öfvervinnas. Men den oändliga processen visar sig
äfven här såsom ett fullkomligt misslyckadt bemedlingsförsök.
Ty moraliska lagen vänder sig icke till sinligheten,
såsom sådan. Det sinliga är hvarken ondt eller godt,
ehuruväl det blifver det ena eller det andra alltefter som
det af viljan brukas. Det är till viljan, såsom förmågan
af godt och ondt, som den moraliska lagen riktar sig; hvaraf
åter följer att det onda ingalunda kommer från sinligheten,
utan ifrån friheten, och att det onda således sjelft har en
andelig princip. Huru mycket mer det goda?
Det är blott en trogen analys af
personlighets-begreppet som fört oss till detta resultat: att menniskans
förhållande till den moi-aliska lagen i sjelfva verket vore
otänkbart, utan att tillika innebära ett förhållande till det
moraliska idealet, och till detta icke såsom en möjlig
tankebild, utan såsom till ett realt-idealt väsende, som sjelft
blott kan vara en person och en ren och helig vilja.
Ser man på det rationalistiska tänkesättets egentliga
kärna, så innehålles denna i den satsen, att Christus blott
E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 5 Band. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
