Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens religiösa fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
var en menniska — visserligen en vis, ädel, förträfflig
menniska, som genom lära och föredöme har på menskligheten
verkat och ännu verkar förädlande. Allt hvad en menniska
kan vara för den andra — och huru oändligt mycket är
ej detta! — vill man i honom tacksamt vörda, men
ingen gudomlig frälsare, utan hvars hjelp den andeligt onda
principen förblefve obesegrad. Delta sammanhänger med
det rationalistiska gudoms-begreppet, sådant detta redan
härstammar ur den moderna vetenskapens första
mekaniskt-mathematiska epok. Ty denna satte Gud utom verlden
såsom den första orsaken till all rörelse, hvarigenom i den
oändliga kedjan af underordnade orsaker och verkningar för
ingen gudomlig inflytelse vidare blef någon plats. Det är
den abstrakta deismen äfven i denna epoks filosofi,
hvar-utinnan ännu i dag så många gerna vilja se vetenskapens
högsta resultat. I den följande dynamiskt-fysiologiska
epoken visar sig visserligen, huruledes detta helt och hållet
ytliga gudoms-begrepp slog om till sin motsats, nämligen
till en pantheism, som gjorde Gud till en allt utur sig sjelf
alstrande, allt genomträngande verldskraft, men med läran
om Guds immanens i verlden sammanmängde Gud och
verld. Rationalismens indifferentism har denna lära utbildat
vida skarpare än den föregående. Spinozas skrifter skola
alltid förblifva handboken för all rationalistisk theologi och
skrift-utläggning; ehuruväl de moderata rationalisterna aldrig
kunnat beqväma sig till alla Spinozas konseqvenser.
Tvärtom, de hafva alltid förblifvit pantheismens motståndare.
I sig sjelf var likväl denna ett stort framsteg. Ty
pan-theismen kan icke ur filosofien uteslutas; ehuruväl han bör
och kan af en bättre filosofi besegras.
Vid rationalismens i våra dagar så vidt sträckta
ut-bredelse kunde man väl vänta att verlden ginge en unitarisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
