- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Högtidliga varningsord /
11

(1924-1929) Author: Emil Gustafson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Då en stjärna faller.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nya predikanter, utan förmåga att pröva, om andarna äro av
Gud.

9. Med en stor överlägsenhet uppträder nu den förr så
trosenfaldige mannen med den mest obarmhärtiga kritik. Att
det ligger mycket förstånd hos mannen, där han går omkring
med den djärva kritikens såll för att visa agnarna av vår
tids andliga rörelser, det kan ej förnekas; men att på så
sätt vilja svinga sig upp är långt under hans värdighet.
Kan det verkligen vara han, som vi lärde känna under väckelsen
i A.? O, jag ville hellre vara en förbisedd stjärna än en
sådan där komet!

10. Han var, men han är icke. Han är ej i folkets mun; det
sjunges ej om honom, som har vunnit ett tusen; spiran
överlämnas åt en annan. David, en oerfaren yngling, kommer
i Herren Sebaots namn, och utan teologisk vapenrustning slår
han tio tusen män. Det bliver allt svårare för den stackars
mannen! Samvetet anklagar, Anden manar till sinnesändring,
den ena förödmjukelsen följer på den andra, och likväl böjer
han sig icke. O, att han ville ödmjuka sig inför Herren och
med tillgivenhet omfatta den hjälte, som har uppstått ibland
Guds folk! O, att han med församlingen tackade Gud för den
unge predikanten och med honom upptoge striden mot gemensamma
fiender! Då skulle folket måhända än en gång sira honom med
sitt förtroende, och i vilket fall som helst skulle han
gärna, om så vore, träda i skuggan, blott Herrens namn bleve
förhärligat.

Han tystnar, ty han bliver icke hörd, men fortsätter i
bitterhet och avund, tills han genomborras av sitt eget
svärd. Och medan svarta legioner bilda ringdans kring den
fallne hjälten, draga sig ljusets härar tillbaka, sorgset,
vemodsfullt!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:02:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/egn/hogtid/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free