Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Kläden eder i säck och aska!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I haven avvikit ifrån vägen, I haven kommit många att fela
emot lagen, I haven fördärvat Levis förbund, säger Herren
Sebaot. Också skall jag göra eder föraktade och ringa för
allt folket, emedan I icke iakttagen mina vägar." Mal. 2.
O, I Herrens präster! Kläden eder i "säck och aska!" Ty
edert manna är förruttnat och edra källor grumlade av blod.
8. Man säger, att tidens krav äro stora, och det är sant,
de äro större än vi ana; och ansvaret är ännu större. Det
har en gång för alla skridit så långt, att vi antingen skola
överlämna oss till att förtäras i Mästarens tjänst eller
bli alldeles odugliga för de sista dagarnas mission. Ty
antingen skola vi ryckas med av Andens genomträngande rop:
"framåt!" eller stanna för att sjunka ner under tyngden av
den förbannelse, som vår text uttalar.
"Hans boning vare öde, och hans ämbete tage en
annan!" Apg. 1:20.
Den dagen, då vi förlora känslan och medvetandet av heligt
ansvar, är en olycksdag i vårt kristliga liv. Då Guds nåd
vilar över oss så mäktigt, att vi känna ansvar att hålla
Herrens namn heligt, pådrivas vi av ett hjärtebehov att
vandra evangelium värdigt. Men förlora vi denna hälsosamma
fruktan, är känslan av heligt ansvar borta, och det kännes
då mindre viktigt att vara helig och ostrafflig; och sålunda
föres man under världens bifall in i den slentrianmässiga
kristendomens irrgångar.
Det är egentligen icke synden, som förödmjukar oss. Snarare
tvärtom. De tomma axen stå alltid högst, men stora helgon
böja sig allra djupast. De finnas gång efter annan badande
i tårar, så förkrossade, att de ej kunna tänka sig en större
ära än att få kyssa Mästarens fötter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
