Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En furstlig karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och aldrig uppgivit sig egen vilja, Fastän
krossade i den punkt, där de förlut voro starka, såsom
anseende, begåvning, framgång i
missionsarbete o. s. v., äro de så långt ifrån den sanna
ödmjukheten, att de våndas därför att de vilja
men ej kunna vad de vilja. Tårarna på deras
kinder komma från ett hjärta,, som kan brista
under förödmjukelsen att vara intet. Vi
äro krossade men sucka emot Herren: »Ack, om
jag bara kunde!» Många, i all synnerhet de
unga, hava i den avgörande stunden blivit frestade
till uppror emot Herren, då djävulen viskat:
»Förbanna Gud och dö!» O, nu gäller det att klänga
sig fast vid Herren och säga: »Jag släpper dig
icke, förrän du välsignar mig!»
Jag tror, att många tusen själar hava svikit
Herren just i denna punkt, rörande viljans
överlåtande, och därför aldrig kommit till någon
varaktig vila och glädje i Herren. Ett
gudomligt vidrörande uppenbaras genom lydnad för Gud.
Och lydnad för Gud är den sanna ödmjukhetens
frukt.
Det var misstag (för att icke säga olydnad)
att stanna vid Sikem och, bedårad av jordiska
fördelar, utsätta familjen för världens lockelser.
Hans Gud var Betels Gud, men Jakob tycktes
hava glömt sitt löfte och fick återigen skörda
följderna av sitt eget liv. Och där
förödmjukelsen icke har åsyftad verkan, är vår lydnad så
ofullkomlig, att vi ej ens kunna rädda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
