Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndarens behof af Kristus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDARENS BEHOF AF KRISTUS.
25
skulle för dem vara såsom en förtärande eld.
De skulle hälsa döden såsom en kärkommen
befriare undan Frälsarens blickar.
Vi kunna icke frälsa oss själfva från det
fördärf, i hvilket vi hafva kommit. Våra hjärtan
äro onda, och vi kunna icke förändra dem. »Ho
kan finna en ren, där ingen ren är?» Det kan
ingen. »Köttets sinne är fiendskap mot Gud, ty
det är icke Guds lag underdånigt och kan icke
heller vara det.»1 Bildning, kultur, viljekraft
och mänskliga bemödanden hafva hvar sin
värk-samhetskrets, men här kunna de ingenting uträtta.
De kunna måhända frambringa en yttre
fullkomlighet, men de kunna icke förändra hjärtat,
de kunna icke rena lifvets källsprång. Det måste
finnas en inre kraft, ett nytt lif från höjden,
innan människan kan omdanas från ett syndigt
till ett heligt lif. Denna kraft är Kristus. Hans
nåd allena kan gifva själen nytt lif och draga
den till Gud, till helighet. Frälsaren sade: »Utan
att en varder född på nytt», utan att en får ett
nytt hjärta, nya önskningar, nya afsikter, nya
bevekelsegrunder, som utveckla sig i ett nytt lif,
»kan han icke se Guds rike».2 Den föreställ-
1 Job 14: 4; Rom. 8: 7. 2 Joh. 3; 3,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
