Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Den så kallade Möris-sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solen ned, i vester gå också menniskorna till
hvila. De branta bergen i öster äro ofta genomskurna
af tvärdalar, men på venstra stranden komma
vi först 14 mil hitom Memfi till en tvärdal som -
ungefär 1/2 mil bred - sträcker sig in bland bergen. Der
måste vi stiga ur och besöka den ryktbara dalen, hvars
ingång vi här hafva framför oss. På norra sidan af
denna ingångsdal se vi på en hög terrass af grus. den
första pyramiden. Den är på hvarje sida 180 fot lång
samt har en höjd af 112 fot. Kärnan är uppmurad af
kalkstenar, utvändigt är den beklädd med tegelstenar,
som äro ungefär i fot breda och 1 1/2 fot långa. Dessa
äro gjorda af nilgyttja och hackad halm samt gifva
pyramiden ett nästan svart utseende.
Något öfver 1 mil längre bort vid slutet af detta
pass, ligger den berömda »Labyrinthen», ett
praktfullt palats, som innehåller 3000 rum, 1500
ofvan jorden och 1500 inhuggna i klippan. Pelarne äro
prydda med herrliga statyer, gårdarne äro rundtomkring
omgifna med pelargångar, alla väggar smyckade med
bilder och inskrifter; den betäcker en yta af 1200
fots längd och 1100 fots bredd samt är troligen den
mest storartade byggnad i hela forntiden. Den var
helgad åt »La puro en tho», d. v. s. Solen (= Ra
eller La), Verldens drottning och den öfver ingången
anbragta inskriften Lapurontho; hafva grekerne,
som ej förstodo det egyptiska språket, förvridit
till »Labyrinthos.»
Straxt bakom detta jättepalats se vi ånyo en pyramid,
som är 330 fot bred och 180 fot hög. Denne är helt
och hållet uppförd af tegelsten, endast kanterna äro
af kalksten.
Och här öppnar sig nu en klippkittel - om vi få
kalla denna dal sålunda - med botten och alla väggar
rundtomkring bestående af gul kalksten, med temligen
branta väggar samt en längd af 11, en bredd af 9 mil
- en från den befruktande Jaro skiljd, ungefär 64
qvadratmil stor dal midt ibland bergen, hvilka på alla
håll tyckas innesluta densamma. Hvad vänta vi oss af
denna klippdal? Ödslighet, tomhet, säkert intet spår
af lif? - men hvad finna vi i verkligheten? En frisk,
saftig vegetation, en munter, stark befolkning, by
invid by och stad invid stad, allt fullt af lif - med
ett ord: ett af gula klippväggar inneslutet Paradis.
- Och hvad har frambragt detta underverk? hvarigenom har
det varit möjligt att kunna åstadkomma sådant? Det har
Egyptiernas öfver allt beröm upphöjda bevattningskonst
åstadkommit.
Staxt ofvanför den ofta omnämnda ingången går en bred
kanal från floden till den parallelt med densamma
löpande hufvudkanalen, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
