Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Kolossala sten- och bildhuggeriarbeten i Kemi - II. Egyptens jättebyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Uti det Egyptiska Museet i Berlin finnas praktfulla
likkistor. En af mörk granit, som tillhört en anförare
för bågskyttarne, är betäckt med tusentals Hieroglyfer
och basreliefs. Ännu större är antalet af figurliga
framställningar pä en annan, som består af tvenne
olika stenarter. Den egentliga kistan är rödgrå,
locket svartgrått. Hieroglyferna äro en till nio
linier stora, allt efter deras gestalt; de öfriga
figurerna tre fjerdedcls till tre tum. Men rinnu har
ingen räknat dem.
Det brittiska Museet i London eger troligen det
dyrbaraste af den egyptiska forntidens konstalster; en
öfver nio fot lång praktfull likkista af genomskinlig
alabaster prydd med många hundrade figurer.
I slutet af kapitlet skola vi i korthet vidröra
ett annat slag af underbart stenhuggeriarbete, de
egyptiska praktbyggnadernas hufvudsakligaste prydnad
- pclarne.
IL Egyptens jättebyggnader.
Privatbyggnader. - Mindre tempel. - Pelaresal. -
Det Allraheligaste.
EöTande de gamle Egyptiernas privatbyggnader hafva
vi erhållit endast få underrättelser och endast genom
att jern föra dessa med de afbildningar, som befinna
sig bland de otaliga, ända till vår tid bibehållna
väggmålningarne, kunna vi erhålla eri tydligare bild
af de hus, som beboddes af Nildalens fordna inbyggare.
De voro uppförda af tegelstenar och, till följe deraf,
ingalunda varaktiga. Dessa tegelstenar förfärdigades
af nilgyttja och hackad halm, hvar och en af dem bar
(det i formen inskurna) namnet af den regerande
konungen. De voro ungefär en fot i fyrkant och
tre till fyra turn tjocka. Byggnadernas form var
densamma som vi framdeles finna uti templens Pyloner;
de afsmalnade småningom uppåt och hade platta tak,
hvilka stundom delvis voro beklädda med ett tunnt
lager af jord, hvari man planterade blommor. Taket
var, efter solnedgången Egyptierns älsklingsplats;
här hade man frisk luft och plågades dock ej af
besvärliga insekter. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
