- Project Runeberg -  Egypten, pyramidernas land /
119

(1863) [MARC] Author: Karl Oppel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Egyptens jättebyggnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119

Framför allt må man märka: Egyptierna hafva i sina
målningar fullkomligt samma framställningssätt
som ett barn, hvilket endast tagit de allraforsta
stegen i teckningskonsten. Konsten att utföra,
bragte konstnärerna i Kemi till en utomordentlig
fullkomlighet; de förstodo att bereda förträffliga
färger som efter tusentals år ännu äro friska och
lifliga; de målade de största ytor i en fullkomligt
likartad färgton, så att på intet ställe den minsta
fläck är ljusare eller mörkare; men deras maner
forblifver alltid, ända till sednaste tid, detsamma.

Låtom oss nu uppsöka reglorna for egyptisk
målningskonst, på några dertill passande, mest
från klippgrafvarne i det gamla Tape, härrörande
väggmålningar.

De gamla innevånarne i Nildalen, voro visserligen
ett filosofisk folk, ett folk af tänkare, men icke
desto mindre glada och lefnadslustiga, muntra och
sällskapliga. De höllo t. ex. sina aftonkonserter
liksom vi; vid dessa blåstes flöjt, spelades harpa
eller ock uppfördes sång, accompagne-rad af ett
instrument, som hade den största likhet med vår
guitarr. Antingen lät någon musicus höra sig solo
eller uppförde man gemensamt ett stycke, så att tre,
fyra harpor, några flöjter, några tamburiner, en
guitarr, en dubbelflöjt, en lyra, en Kemkem och ett
par skramlor, bildade orche-stern. Äfven dansades
ofta, dock icke såsom hos oss. För att roa sig,
dansade man ej sjelf, utan man åsåg dansen. Rundt
omkring väggarne satt det inbjudna sällskapet,
luktade på sina buketter och åsåg med nöje, huru i
midten af rummet, dansen utfördes af unga flickor,
mest tjenarinnor och slafvinnor. Sjelfva dansen
hade ingen likhet med våra rund-danser, såsom valsen
m. fl., utan med balletten.

På samma sätt träffades man om aftonen, (ty om dagen
stannade man i anseende till den starka hettan gerna
hemma) för att sällskapa med hvarandra,

Den i början af denna afdelning framställda
planschen visar ett sådant »damsällskap.» Åtta
förnäma damer sitta på rikt prydda länstolar bredvid
hvarandra. Deras hufvuddukar äro besatta med fransar
och fasthållas genom ett af guld och ädla stenar
bestående diadem. Öfver hjessan sitter ett spänne, som
är krönt med ett slags fjäderbuske. Isynnerhet dyrbara
äro de breda halskragarne af perlor, guld och juveler,
samt braceletterna, som i rikt antal smycka öfre och
undre armen. Egyptierna gingo vanligen mycket enkelt
klädda; men de förstodo äfven (isynnerhet fruntimren)
att smycka sig med största prakt. De buro långa,
veckrika drägter af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:02:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/egypten/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free