Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Osiri's födelse, lefnad och död - II. Har, hämnaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
160
Förslaget mottogs med allmänt bifall, den ene efter
den andre nedlade sig i kistan, alla trängde sig fram,
tills ånyo en röst hördes: »I vänner, det synes mig
att konungen borde hafva företrädet»
»Ja, ja», skållade från alla håll, »konungen bör
först försöka den!»
Osiri steg uti, lade sig, - då sprungo förrädarne
fram, kastade locket på kistan, tillspikade detsamma
med i beredskap hållna spikar och tillödde kistan
ytterligare med sjudande bly, - ingen menniska
förmådde sedan att öppna den.
Det var den 17:de i månaden Athir uti den store
Osiri’s 28:de regeringsår.
II. Har, hämnaren.
Den saknade konungen. - Hvad som påträffades
i vassen. - Likets sönderstyckande. - Tjugu
likkistor. - Pilak. - Isi’s mildhet. - Aso. - Sets
död. - Mysterierna.
Ännu samma natt buro de sammansvurna likkistan till
Nilen, kastade den i vattnet och återvände en och en,
samt på olika vägar, till sina boningar. Följande
morgon saknade man konungen och frågade först efter
honom hos Set. Denne ställde sig högeligen förvånad
och försäkrade att hans broder hade frisk och vid
godt lynne gått ifrån honom vid midnattstiden,
men erbjöd sig att genast göra efterforskningar hos
de öfriga gästerna vid gårdagens fest. På samma
gång skickades äfven ett ilbud till Keft for att
underrätta drottningen om det som förefallit. Ännu
samma dag anlände Isi. Hennes jämmer och klagan,
hennes tårar, ökade ännu mera den allmänna rörelsen. -
Med blixtens snabbhet utbredde sig i hufvudstaden
och derifrån vidare åt alla håll sorgebudskapet:
»Konungen har försvunnit!» Det förekom alla såsom
hade de förlorat en älskad fader, en trogen broder,
en dyrbar anförvandt: verop hördes ur hvarje hus. Men
med sorgen förenades vrede samt rop efter hämnd;
ty det var tydligt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
