Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Konungen och hans skatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
egnade bergsliandteringen mycken omsorg och hans möda
blef på lysande sätt belönt, ty arbetarne bragte
dagligen en stor mängd ädla metaller och dyrbara
stenar i ljuset Men Rcnnessu var äfven en lycklig
fältherre. Han hade företagit stora eröfringståg till
lands och sjöss, fört hem en rik skatt af sällsynta
dyrbarheter, och genom de regelmässiga skatter, som
de nn-derkufvade konungarne måste betala till honom,
tillväxte hans rikedomar ännu mera.
Nu var bruket i Egypten att konungen äter utgaf
samtliga inkomster han hade - vinsten från bergverken,
förpaktningsräntor för de jordlotter, som tillhörde
kronan, tributer från underkufvade folkslag och
skatter från egna undersåter. Allt, hvad han
ej behöfde för sig, sin familj och sin hofstat,
användes att underhälla kanaler, förbättra vägar,
bygga tempel och kaserner, föröka flottan o. s. v. Det
föll aldrig en egyptisk konung in att aflägga eller
spara något. Dertill hade i sjelfva, verket icke
heller funnits något förnuftigt skäl, ty konungens
inkomster voro så omätligt stora, att han alltid
kunde tillfredsställa hvarje sin önskan, om den också
kostade millioner. Fiskfångsten i den af Mares anlagda
sjön, inbringade dagligen 3000 Rdr Emt; bergverken
gåfvo årligen många millioner, och detta var likväl
endast en ringa del af konungens inkomster. Derför
utdelade äfven Solens son med fulla händer, samt gaf
och skänkte bort åt alla sidor. Dyrbara sällsyntheter,
som kommo från främmande länder, till-egriadcs
vanligtvis gudarne, d. v. s. skänktes till templen.
Men Ramessu hyste eri alltför stor kärlek för skatter
och dyrbarheter, att han skulle kunnat åter gifva ut
allt hvad han fick in. Kom således t. ex. som tribut
från en underkufvad stat en sändning guldstänger till
Tctpe, så blefvo dessa icke, liksom det hittills
alltid skett, genast omsmälta till ringar och
utgifna (- det dåvarande myntet i Egypten bestod af
guld-ringar, hvilkas vigt angafs genom inprägling
med en stämpel -), utan Ramessu, förvarade dem,
tillika med många andra dylika skatter i en serskild
sal uti sitt palats, och roade sig stundom med
deras betraktande. Emedan konungen samlade guld och
dyrbarheter, erhöll han snart om sig ryktet att vara
girig, och blef så småningom ett mål för ett temligen
allmänt förakt.
För en del af sina rikedomar lät han, på vestra sidan
af Nilen, bygga ett praktfullt tempel, som tillika var
hans palats. En fyra våningar hög, tornlik byggnad
utgjorde hans privatboning, och ofta stod han här
vid ett fönster, eller på en balkong och blickade ut
öfver den herrliga staden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
