- Project Runeberg -  Egypten, pyramidernas land /
213

(1863) [MARC] Author: Karl Oppel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. List mot list

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

»Amenhotep, min vän,» sade konungen djupt skakad,
»nu vill jag åt-lyda dig.»

Och följande morgon s:mgo utroparne ånyo med trumpeter
ocli skram-lor omkring i staden ocli förkunnade
följande:

»Sålunda talar Solens son, konung Ramcssu: af alla
täflarne om min dotters, den kungliga prinsessan
Bertreris hand, har hon föredragit den som i går
afton besökte henne och hos henne qvarlemnade
sin hand. Så utnämner jag honom härmed till mitt
barn och min svärson, gör honom till Prinsessan
Bertreris gemål och lofvar honom inför allt folket
att hemlighålla och förlåta allt som han upptäckt för
min dotter. Tillika befaller jag "honom att han, ännu
i dag infinner sig inför min thron, för att erhålla
min faderliga välsignelse. Så talar Sanningens vän,
Gudarnes älskling, Folkets herre, Solens son,

Ramessu.»

Eedan några få timmar derefter, infann sig Ptahmai,
bekände allt och utbad sig konungens välsignelse. Den
qvarlemnade handen hade han af-skurit från sin broders
lik och hållit dold under manteln.

Efter några veckor afhemtades byggmästarens enka till
slottet, hvarest giftermålet firades med stor prakt.

Ptahmai och Bertreri lefde långa, långa år tillsammans
i lycka och välsignelse. De voro fromma och goda samt
välbehagliga för Gudar och menniskor, ty de glömde
ej hvad den gamle Amenhotep hade sagt dem på deras
brölloppsdag. Då alla framförde sina lyckönskningar,
trädde han allvarsam fram till det unga paret,
fattade deras händer och sade till Ptahmai: »Son,
du är klokare än vi alle; vinnlägg dig om ätt äfven
blifva bättre. Glömmen ej barn: När I en gång träden
fram till räkenskap inför den store Osiri, blir ej
edert hufvud väget på rättvisans vågskål, icke edert
hufvud, utan edert hjerta.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:02:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/egypten/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free