Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Polykrates
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
skänk till denne, hållande i handen en gyllene bricka,
på hvilken ligger en dyrbar juvel: »se», säger han, »o
store konung, hvad köksmästaren funnit i fiskens buk.»
Ocli Polykrates igenkänner sin ring. Utom sig
af glädje öfver det underbara återfåendet af sin
oskattbara klenod, - konsten att slipa stenar var den
tiden knappast känd af Grekerna, - skickar han ännu
en rik gåfva till den lycklige fiskaren; men till
sin vän Jalimes skrifver han genast för att berätta
händelsen och tillägger: »Du ser att med rnig gör
ödet ett undantag; mig anfaller olyckan icke; om jag
än sjelf utmanar henne, vågar den sig ej emot mig.»
Men Jalnnes svarade: »Din lycka kommer mig att
rysa. Äter en tyngd i lyckans vågskål! Gräsligt
måste det blifva, när en gång för dig turen kommer
till olyckans vågskål! - Du har varit mig en trogen
bundsförvandt, men från denna dag äro vi skiljda;
jag upphäfver hvarje förbindelse med dig; jag vill
ej vara vän till en man, öfver hvilken säkert en
fruktansvärd, en outsäglig olycka kommer att utbryta,
det skulle göra mitt hjerta alltför mycket ondt. Jag
vill bemöda mig att glömma dig. Men bered dig du på
olyckan och påminn dig mina ord.»
Polykrates hånade varningen, vände sig till Persernas
konung Kabuija (Kambyses) och föreslog honom ett
förbund att gemensamt eröfra Egypten. Planen behagade
denne och han började sina rustningar. Polykrates
sände honom dertill 40 stora, väl bemannade
roddareskepp och skickade honom i hemlighet ett litet
bref af följande innehåll:
»Det ståtliga manskapet på mina skepp har jag utvalt
synnerligen omsorgsfullt; de äro ypperliga hjeltar,
men de drömma stundom om sin gamla frihet. De
kunna ej glömma att jag har upprest mig en throu på
Samos. De skulle väl helst vilja skaffa mig ur vägen,
men derföre skaffar jag i stället bort dem. Jag
tänker att de skola duka under för Egyptiernas
klubbknifvar. Ställ dem alltid på den farligaste
punkten, använd dem huru du vill, men drag endast
försorg om att ingen kommer lefvande tillbaka.»
Men de så skändligt förrådda och sålda Samierna
erhöllo hemlig underrättelse om hvad deras herre
hade skrifvit till konungen af Persien. De rådslogo
med hvarandra, beslöto sig snart och seglade tillbaka
till Samos. »Ja», sade de, »vi äro frihetens hjeltar,
och fritt vilja vi göra vårt land från tyrannen, som
har underkutvät det och behandlar oss så nedrigt.» -
De landade på ön, - striden började––––men det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
