Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Året 1798
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
säkerhet till person och egendom, fabriker och handel,
konster och vetenskaper skulle hafva gjort Egypten
till ett af verldens herrligaste länder. Den närmaste
vägen frän Europa till Ostindien och Nya Holland
går öfver Egypten; all handel med dessa trakter
hade blifvit undanryckt Engelsmannen och öfvergått i
Fransmännens händer. Alexandria skulle ånyo blifvit
hvad det var för tvåtusen år sedan, jordens första
handelsstad och Fransmännen hade djerft kunnat kalla
sig Medelhafvets beherrskare.
Den 19 Maj 1708 gick expeditionen till segels. Innan
dess talade Bonaparte till sina trupper och lifvade
dem för den minnesvärda uppgift som gifvits dem att
lösa; han lofvade soldaterna att hvar och en af dem
skulle föra hem så mycket byte från fälttåget att
han för detsamma kunde köpa 3 tunnland jord. Jublande
mottogo de dessa löften och inskeppade sig glada och
intagna af förhoppningar.
Tre veckor derefter syntes flottan framför Malta och
besatte utan motstånd denna ö. För att vilseleda de
kryssande Engelsmännen, seglade man derefter långt mot
öster, liksom gällde det att landstiga i Turkiet eller
Grekland. Denna list lyckades. Utan att på vägen hafva
mött något hinder ankrade de fransyska skeppen nära
Alexandria, natten mellan den första och andra Juli,
en timma efter rnidnatten.
Den fransyska öfverfälthcrren beräknade nu, hvilket
förkrossande intryck det skulle göra på Araber och
Turkar,- om han nu - genast midt i natten - stormade
staden, och huru hans soldaters mod och tillförsigt
skulle stegras, om han genast vid ankomsten förhjelpte
dem till en snar seger.
Derför angreps staden tvenne timmar efter midnatten,
murarne bestegos ; efter en kort strid hade
Napoleons soldater från tre sidor inträngt uti
Alexandria. Fransmännens djerfhet hade försatt alla
i en så stor häpnad, att det motstånd de funno knappt
förtjenar nämnas; också hade stadens intagande endast
kostat högst få Fransmäns lif.
Med största ifver företogs nu truppernas fullständiga
landsättande, och så snart hela arméen blifvit
marschfärdig, ryckte den mot söder. En besättning
qvarblef i staden under General Klcber; den 5 och 6
Juli drog hufvudhären vidare.
Hären marscherade ej utmed Nilen utan från Alexandria
mot söder till Natronsjöarnes dal och sedan genom
densamma mot Kairo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
