Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Året 1798
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
»I gån nu att angripa Egyptens tyranner. Betänken:
Från höjden af dessa Pyramider nedskåda fyrtio sekler
pä oss!»
»Tyrannerna» och »Pyramiderna» förfelade ej att
göra verkan. Det var en förtviflad strid, uti
hvilken man å båda sidor kämpade med hjältemod;
men Fransmännen blefvo segrande. Tusentals fiender
funno sin död pä valplatsen, inånga jagades i Nilen;
Murad Bcy, Mameluckernas anförare grep till flykten
med 2,500 man, - det var hela den styrka som återstod
honom. Fransmännen hade, enligt General Bonapartes
egenhändiga berättelse, hvilken han skickade till
Eegeringen i Paris, »endast tjugu till trettio döda.»
Det är likväl möjligt att Generalen något missräknat
sig!
Hela lägret föll i segrarens händer tillika
med kanoner, lifsmedel, skatter och trehundra
kameler. Soldaterna gjorde rikt byte, isynnerhet genom
plundringen af de fallna Mameluckerne och beröfvade
dem deras dyrbara vapen, kläder och penningar. L7ti
nyss anförda berättelse heter det: »det farms ingen
bland dem, hos hvilken ej våra soldater funno 4 å
500 LouiscTorer.»
Största fördelen af den vunna segern var att landets
hufvudstad utan svärdsslag gaf sig åt segervinnaren;
den 25 Juli höll Bonaparte sitt intag i Kairo. Men
under det den djerfve eröfraren var sysselsatt att
besätta nedre Egyptens städer, införa en regelmässig
förvaltning och isynnerhet indrifva skatter, utbrast
öfver honom en fruktansvärd olycka, till följe hvaraf
han och hela hans här lätt hade kunnat finna sin graf
i Egypten,
Den franska flottan hade ankrat på Abukirs redd. Ifrån
densamma varsnade man den l Augusti, emot klockan 3
pä eftermiddagen, den engelske amiralen Nelson med
fjorton linieskepp och två briggar. Klockan 6 är deri
oförsonliga fienden framme och förkunnar sin ankomst
genom kanonernas dunder. Hed an efter en half timme
lyckas det en del af deri engelska flottan att lägga
sig mellan land och den fransyska flottan, således
afskära denna och bringa den mellan två eldar.
Med hvilket hjeltemod kämpas icke! Huru förstår man
icke att på båda sidor falla med ära! Natten inbryter,
- striden upphör icke, - oupphörligt dundra kanonerna,
och elden från 1,200 stycken belyser detta rysliga
skådespel. .Den fraiisyskc amiralen hrucys var en
af de förste som sårades. Med kallt krigaremod för
han kommandot, liksom intet förefallit. Klockan 8
sträcker honom cu kanonkula till däcket; man vill
bortbära honom och försöka att rädda honörn. »Nej,»
säger han, »här är min plats; en fransysk amiral
måste dö på sin hederssäng.» Inom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
