Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Expeditionens fortgång och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Den 24 Augusti 1799 befann sig Bonaparte på hafvet
och den 6 Oktober landade han lyckligen i Frejus. -
Genom hans afresa undergingo förhållandena i Egypten
ingen synnerlig förändring. I början var visserligen
hären i högsta grad uppbragt och knorrade högt att den
blef öfvergifven af sin fältherre i ett afiägset land,
prisgifven ät den glödande solhettan och fiendens
raseri; men snart såg man att Kicber var en lika
duglig general som Bonaparte och lugnade sig.
Bonaparte hade riktigt förutsett att Egypten på
längden icke skulle kunna bibehållas, åtminstone
icke med de stridskrafter, som Frankrike hade skickat
till Faraonernas land. De spridda fiendtliga skarorna
samlades från landets alla delar; nya härafdemingar
kommo marscherande från Syrien; andra landstego från
turkiska och engelska skepp vid norra kusten; - den
franska hären deremot smälte med hvarje dag allt mera
tillsammans; hvarje strid kostade menniskolif, och
pesten kunde man omöjligt helt och hållet besegra;
hospitalerna voro ständigt fyllda. Snart hade hären
blifvit reducerad till hälften af sin ursprungliga
styrka; detta ett och ett halft-åriga besättande af
Egypten hade kostat femtontusen Fransmäns lif.
Med bästa vilja och oaktadt all uppoffring kunde
Kicber, som ej hade att vänta den ringaste hjelp
från Frankrike, omöjligen hålla sig längre. Derför
slöt han fred medan han ännu kunde med ära afsluta en
sådan; nu qvarstod han ännu alltid aktnirigsbjudande;
hade hans här ännu mera sammansmält, så hade man
ej bevärdigat honom med en underhandling. Den 24
Januari 1800 undertecknade han fredstraktaten,
enligt hvilken fiendtligheterna genast inställdes,
och Fransmännen inom de nästföljande månaderna skulle
utrymma landet och på turkiska skepp återföras till
sitt fädernesland.
Man var sysselsatt med fredsvilkorens sättande
i verket, hela öfre Egypten var redan utrymdt af
Fransmännen och åter besatt af Turkarne, Klebers här
drog sig tillsammans till Alexandria, - då i slutet af
Februari, ett bref från den engelske amiralen Sidney
Smith underrättade Fransmännen, att hans regering
fordrade att de skulle öfverlemna sig på nåd och onåd
såsom fångar åt Engelsmännen, och att alla engelska
krigsskepp hade stränga befallningar att ficndtligt
angripa hvarje skepp, som förde Fransmän.
Hvad var nu att göra? Freden var afslutad under
engelsk bemedling, till och med på ett engelskt skepp,
- och nu höjde Englands gamla hat till Frankrike ånyo
sitt hufvud. Framför Fransmännen låg hafvet, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
