Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på det nuvarande Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Resan kan alltså från Triest fram och åter, företagas
för omkring 1,500 Rdr inom ett fjerdedcls år eller
ock (om man begagnar ångbåtarne på Nilen) inom tvenne
månader. - - -
Så ser det ännu ut vid Jaros strand, men så förblifuer
det icke. Hvem kan bevaka alla minnesvårdanie? Hvem
kan fullkomligt hålla det råa, förstöringslystna
folket i tygeln? Hvem kan hafva uppsigt på hvar
och en antiqvitetsjägare? Just nu har liebhaberiet
för antiqviteter åter blifvit ganska stort. På
Industri-utställningen i London förlidet år var
måhända den största märkvärdigheten ett 3,600
år gammalt guldsmycke, tillhörigt drottning
Juh-IIotep. För tre år sedan fann Mariette vid
Gurnah en dittills ännu oupptäckt eller ej bemärkt
konungagraf. Han öppnade den och se, den innehöll
nyssnämnda drottnings lik. Mumien var betäckt med
dyrbara smycken af guld och silfver. Det sistnämnda är
isynnerhet intressant, emedan Kemis gamla innevånare
endast obetydligt begagnade silfver. Hufvuddelarne äro
ett praktfullt diadem af gediget guld, besatt med ädla
stenar, från detsammas bakre sida höjer sig en tunga
eller båge öfver bärarinnans hufvud, synbarligen för
att dela håret, hvilket mellan pannbandet nedföll på
skuldrorna. Dertill en gyllene halskrage med knäppen
af guld. I likkistan stod äfven ett utomordentligt
täckt, på fyra hjul löpande, litet fartyg. På tolf
bänkar sitta tolf små roddare af silfver; styrmannen
och skeppsbefälhafvaren, som har uppseendet öfver
manskapet samt angifver takten åt roddarne, äro af
guld. I midten sitter på en serskild bänk, drottning
Jah-Hotep sjelf.
Ifverri att samla egyptiska fornlemnirigar har knappt
någonsin varit större än i våra dagar. Sidan l ö
4 i detta verk äro »Kleopatras Nålar» afbildade
och vi hafva berättat om dem, att den ena, ännu
stående obelisken redan för en menniskoålder
sedan blifvit skänkt till Fransmännen, den andra,
kullstörtade, vid samma tid, till England. Det ena
årtiondet efter det andra förgick och ingen gjorde
min af att hemta de dyrbara, men något tunga och
svårhandterliga skänkerna. Helt nyligen (l8 G 2)
hafva Engelsmännen åter låtit uppgräfva sin obelisk,
som redan var fullständigt betäckt af flygsanden,
hafva för första gången riktigt besett den oskattbara
gäfvan och öfverlägga nu som bäst, om och på hvilket
sätt de skola föra den hem.
Så förminskas med hvarje år antalet af minnesvårdar
i Egypten. Hittills har endast ett trottsat
menniskornas förstöringsraseri, det är de mot
himlen sträfvande Pyramiderna. De stå ännu höga
och upphöjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
