Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
aktligen utan all ändlighet, relativitet och inskränkning samt
att, såvida ideerna ses i Gud eller såsom hans
bestämningar, de hafva, samma oändlighet eller absolutbet, som
Gud sjelf.
Det första, jag således nu har att visa, är, att det
enligt Boström finnes många absoluta eller oändliga
väsenden och icke endast ett. För att ådagalägga, att de
åsigter, jag har tillagt Boström, äro hans egna, väljer
jag tvänne af hans mest berömda arbeten, nemligen: »Oni
religionens, vishetens och dygdens begrepp» samt
»Grundlinjer till philosophiska Statslärans propaedeutiko, i hvilka
läran om Gud och hans bestämningar utförligast
behandlas. Man kan icke om dessa skrifter säga, att de höra till
hans förstlingsarbeten, i hvilka hans åsigter ännu endast
äro i sin upprinnelse samt mer eller mindre outvecklade
eller icke fullt preciserade.
En afdelning af det förra arbetet handlar om de
bestämningar, genom hvilka »de absoluta väsendena skilja
sig från de relativa»1). »Väsendena af förra slaget äro,
såsom sjelfva deras namn tillkännagifver, för det första
icke relativa, utan absoluta. Då nu detta förstås af sig
sjelft, inskränker sig vår uppgift till att visa, hvilken
betydelse tillkommer dessa uttryck och hvad af denna deras
betydelse följer. Med absolut förstå vi det, som är liksom
skildt från (ab aliis solutum) och oberoende af allt annat
och i sig sjelf innehåller allt, som konstituerar sjelfva dess
vara. Häraf följer, att absolut är detsamma som
fullkomligt, hvartill ingen bestämning kan läggas och hvarifrån
ingen heller kan tagas, utan att det antingen
öfvergår till ett annat väsende af samma slag eller ock till ett
väsende af annat slag. Hvarken det ena eller andra är
möjligt med afseende på de absoluta väsendena,
alldenstund de icke förnimmas i något afseende ofullkomligt eller
annorlunda än de i sig sjelfva äro. Deremot äro de
relativa väsendena ingalunda oberoende af alla öfriga, ej
heller i alla afseenden fullkomliga, ty etc.»2). Ingen, som
1) Skrifter af Boström, del. 1, sidd. 281—287.
2) Sid. 283.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
