Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
att dessa bestämningar måste vara verkliga väsenden och
icke endast t. ex. entia iroaginaria, generica, rationis o.
s. v. Men härefter inträder prof. N—i afvikelse från
Boströms åsigt. Prof. N. påstår nemligen, att de väsenden,
som utgöra Guds bestämningar eller som konstituera Guds
konkretion och mångfald alla äro ändliga och relativa
väsenden. Om nu prof. N. framstälde detta endast såsom
varande sin egen tilosofiska åsigt, så skulle detta icke,
åtminstone vid detta tillfälle, föranleda till något
uppträdande från min sida. Prof. N. har naturligtvis såsom
hvarje annan vetenskapsforskare både rätt och pligt att
framställa de åsigter, till hvilka hans vetenskapliga
forskning har fört honom, och han har således ingen
förbindelse att omfatta Boströms åsigt, såvida han icke finner
denna vara sann och tillfredställande. Men prof. N.
påstår, att denna hans filosofiska åsigt äfven har varit
Boströms och han uppträder med stränghet emot den, som
icke har delat denna hans villfarelse. Det har dock redan
nu blifvit visadt och genom citater ur Boströms skrifter styrkt,
att enligt Boströms åsigt i Guds oändliga väsen finnes en
mångfald af absoluta eller oändliga väsenden såsom dess
bestämningar och att Gud genom dessa väsenden eller
bestämningar har konkretion och individualitet. — Men
äfven prof. N. yrkar ju Guds konkretion och
individualitet, ehuru genom bestämningar, som äro ändliga och
relativa väsenden, icke absoluta eller oändliga? Hvarför
har icke äfven B. kunnat stanna vid denna uppfattning,
som synes ligga närmare åtminstone den vulgära
meuin-gen? Denna fråga angår de vetenskapliga grunderna för
Boströms lära och icke det faktum, som jag här har gjort
till min första uppgift att konstatera, nemligen det faktum
hvad Boström i sina skrifter har lärt. Emellertid vill jag
på den uppkastade frågan här i korthet lemna det svar,
att Boström icke har kunnat omfatta denna åsigt af det
skäl, att ifrågavarande åsigt redan hade varit före inom
vetenskapen och der visat förderfliga följder icke endast
med afseende på Gudsbegreppet utan äfven med afseende
på de är.dliga subjekternas sjelfständighet, frihet och än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
