Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
tets ofvanför angifna attributer (jfr 23 och 18—21)»’) och
således äfven attributet allvetande, efter som äfven detta
attribut finnes upptaget ibland de attributer, till hvilka
Boström här hänvisar. Prof. Nyblæus hade nemligen (sid.
25 i sin skrift) funnit det vara höjden af polyteistisk
förvillelse att tillägga hvarje Guds bestämning eller idee
attributet »allvetande». Men denna polyteism har prof. N. icke
sett i Boströms skrifter utan endast i min framställning,
hvarför han också »för den Boströmska filosofiens skull»
varit »nödsakad» att inlägga sin »protest».
Att ideerna, när de betraktas materialiter eller i
jemförelse med hvarandra och med Gud äro mer eller mindre
innehållsrika eller positivt bestämda och i den meningen
högre och lägre eller mer eller mindre materielt
fullkomliga, alldenstund det icke kan finnas tvänne absoluta
väsenden, som hafva samma materiela fullkomlighet, är
enligt Boström-) en helt annan synpunkt, som icke får
förväxlas med de synpunkter, om hvilka här har varit fråga.
Prof. Nyblæus har mot mig riktat den anmärkningen,
att jag »i sjelfva verket synes antaga tre slags
väsenden»3), nemligen dels Gud, dels de absoluta väsenden, som
äro hans bestämningar och dels slutligen, »såsom ett
faktum, de ändligt förnuftiga väsendena». Han säger ock, att
man icke får af mig veta, hvarför icke de båda senare
slagen af väsenden sammanfalla4) eller att jag icke gifver
»den minsta upplysning om tänkbarheten af någonting
sådant» ä), nemligen huru väsenden, »hvilka ej ursprungligen
och enligt sitt begrepp äro i något afseende relativa,
likväl för sitt eget medvetande skulle vara ändliga och
inskränkta»6). Ett sådant antagande finner prof. Nyblæus
endast vara ett »maktspråk»7), »en sig sjelf upphäfvande
motsägelse»8),» lika otänkbart, som att cirkeln skulle kunna
vara en qvadrat»9) samt ledande» till en mystik, erinrande om
den, enligt hvilken det ändliga antages hafva uppkommit
1) Sid. 287. 2) Del. 2, sidd. 226 och 273.
3) Se hans skrift sid. 26. 4) Sid. 26. 5) Sid. 34.
6) Sid. 34. 7) Sid. 26. 8) Sid. 26. 9) Sid. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
