Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andliga, förnuftiga väsenden, hvartill de äfven skulle
förvandla sig för oss, om vår menskliga perceptionskraft
kunde förvandlas till den gudomliga» ’). Boström bar
sålunda tre slag af väsenden, nemligen dels Gud, dels de
»rent förnuftiga, personliga och konkreta väsenden», entia
absoluta, som äro hans innehåll eller bestämningar, och
dels de tillvarande väsendena, som icke äro rent
förnuftiga utan ändligt förnuftiga, entia relativa, såsom t. ex. vi
menniskor. Att de tvänne senare slagen af väsenden, ehuru
de äro substantialiter ett, likväl till modi existendi äro
skilda, har ock framgått af den föregående
framställningen. Men på det att Boströms åsigt i denna punkt må
blifva så klar som möjligt tillägges ännu följande.
Boström säger: »Guds rike eller himmelriket i denna mening»
(nemligen de tillvarande väsendena i deras högsta aktuela
lifsform, i deras eviga lif och salighet) »får likväl icke
förblandas med systemet af de rent ideela väsendena eller af
ideerna, sådana de tänkas af gudomligheten sjelf och äro
hans sjelfmedvetandes bestämningar»2). De tillvarande
väsendena kunna icke heller »der vara fullkomligt utan all
skugga af sinlighet och följaktligen ej eller utan all
sär-skiljdhet eller àtskiljnad från sina ideer. Det sinliga hos •
dem må visserligen vara långt mindre vid slutet af deras
utveckling än under dess fortgång, men dess fullkomliga
upphäfvande kau dock i ingen af deras lifsformer vara
möjligt, och dess fortfarande är äfven ett vilkor för deras
sjelfständiga lif eller tillvaro för sig sjelfve, emedan dess
försvinnande vore detsamma, som deras eget försvinnande
i det gudomliga»3). Bestämdare och tydligare kan icke
åtskilnaden framhållas mellan de rent ideela väsendena
eller ideerna å ena sidan och de tillvarande väsendena,
som i de förra hafva sina eviga grunder, å den andra, än
här. Upphäfdes denna åtskilnad eller sammanfölle de
tillvarande väsendena med sina eviga urbilder eller ideer i
Gud, så upphörde dermed deras eget sjelfständiga lif eller
deras tillvaro för sig sjelfve. Emellertid skall enligt prof.
I) Sid. 279.
2) Sid. 294.
3) Sidd. 294, 295.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
