Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
lande till andra väsenden, när hon tankes såsom
tillvarande subjekt för sig sjelf, hvilket är en helt annan
synpunkt för hennes betraktande.
De ursprungliga väsenden, sora förutsättas för de
tillvarande väsendena, kunna äfven sägas vara absoluta på
sitt sätt eller i sitt slag, hvarvid dessa uttryck hos oss
hafva en annan betydelse än den, i hvilken de förekomma
hos prof. Nyblæus. Prof. N. säger nemligen, att dessa
väsenden icke äro absoluta utan endast fullkomliga på sitt
sätt eller i sitt slag i den meningen, att de dock äro
»ändliga», »osjelfständiga modi», »relativa», »inskränkta» och
»negativa» väsenden. Af detta prof. N. antagande följer,
att de icke kunna vara förklaringsgrunder för de gifna
relativa väsendena utan att de antingen sammanfalla med
dessa eller ock, om de från dessa äro åtskilda, jemväl
sjelfva blifva ett deklarandum.
Det är tydligt, att alla i sitt slag absoluta väsenden
måste innehållas i Gud såsom hans väsendes mångfald
eller materiala bestämningar och att de, från denna
synpunkt betraktade, äro hans ideer. Ty då Gud är
allväsendet, alla (sanna eller absoluta) väsendens väsen eller ens
realissimum, så kan han icke från sig utesluta något
absolut vara eller väsen. De i sitt slag absoluta väsendenas
lif och vara i och för sig sjelfva måste derför
sammanfalla med deras lif och vara i och för Gud eller såsom
hans bestämningar, hvaraf följer, att, om någon relativitet
tillägges dessa väsenden, när de ur den angifna
synpunkten betraktas, denna äfven tillägges Gud — i hans
bestämningar. Hvarje sådan relativitet är oförenlig såväl med
de ursprungliga väsendenas egen absoluta karaktär, som
ock med den guddomlige andens, hvars bestämningar de
äro. Skall Guds absoluthet bevaras, så måste de väsenden,
som utgöra hans innehåll eller bestämningar, hafva samma
absoluta karaktär, samma allmänna logiska attributer, som
Gud sjelf och således äfven de reala och ideala
attribu-terna, emedan de äro följder af absolutheten och emedan
endast genom dem de formela fordringar, sora i
absolutheten exprimeras, vinna sin uppfyllelse. De väsenden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
