Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
deras sammanhang eller förhållande till hvarandra När
väsendena från denna synpunkt betraktas, befinnas de hafva
olika materielt innehåll och i denna mening vara högre
och lägre. De, som innehållas i ett annat väsen, äro lägre.
Det, som innehåller ett eller flera andra väsenden, är
högre än dessa, och Gud, som innehåller alla absoluta
väsenden såsom sina bestämningar, är det högsta väsendet.
Men detta vill ingenting annat säga än att väsendena
formera ett system. I hvarje system äro momenterna högre
och lägre, när de betraktas i förhållande till hvarandra.
De äro nu mer eller mindre innehållsrika eller hafva olika
materiel fullkomlighet. Det är omöjligt att tänka ett
system utan att momenterna äro högre och lägre eller
innehållas i hvarandra undan för undan och alla i systemet
sjelft såsom det bela. Nu blir frågan, om den systematiska
formen upphäfver innehållets oändlighet eller absoluthet,
så att de väsenden, som hafva systematisk form eller äro
högre och lägre i den betydelse, som dessa uttryck ega
vid den ifrågavarande betraktelsen, derigenom blifva
relativa väsenden. Prof. Nyblæus är af den senare åsigten.
Han säger nemligen, att ett högre och lägre icke är
möjligt utan relativitet och att detta innebär, att det innehåll,
hvars momenter ha formen af högre och lägre, i och för
sig sjelft är ändligt och relativt. Väsendena i Gud eller
ideerna äro i och för sig sjelfva »osjelfständiga modi»
»ändliga», »negativa» och »inskränkta» derigenom eller på den
grund, att de äro högre och lägre. Prof. Nyblæi villfarelse
i denna punkt är af betänkligaste art. Enligt hans åsigt
skulle den systematiska formen icke kunna vara form för
sann verklighet, emedan denna form icke medger
innehållets oändlighet eller absoluthet. Men förnuftets fordran
att Gud måste ha ett oändligt innehåll är oafvislig.
Relativitet ocb ändlighet hos innehållet innebär relativitet
och ändlig4iet bos väsendet, som bar innehållet. Ar nu
innehållet eller mångfalden i och för sig sjelf relativ
derigenom, att dess momenter äro högre och lägre i
ofvan angifna betydelse, d. v. s. formera ett system, så
måste den systematiska formen förkastas såsom form för
Guds innehåll. Men har väsendet icke systematisk form,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
