Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Prot’. N. har mot mig anmärkt, att läran om många
absoluta väsenden i Gud leder till antagandet al tre slag
at’ väsenden, nemligen först Gud, så de absoluta väsenden,
som innehållas i Gud såsom hans bestämningar, och
slutligen de ändligt förnuftiga eller relativa väsendena. Denna
anmärkning träffar äfven prof. Nyblæi egen åsigt, ehuru
ban sjelf icke märker det. Äfven ban har tre slag af
väsenden, neiuligeu först Gud, så de rent osinliga väsendena
och slutligeu de faktiskt gifna väsendena, som äro sinliga
och osinliga i osönderlig förening. Prof. Nyblæus kan
omöjligen påstå, att de begge senare slagen af väsenden
sammanfalla. Väsendena i Gud sägas ju vara rent
osinliga och detta i bela sin individuela bestämdhet. De
gifna väsendena deremot ha ock en sinlig individualitet.
Menniskan, sådan hon faktiskt framträder i sin verld, är
ju icke rent osinlig eller ren ande. Hon har äfven en
kroppslig och sinlig bestämdhet. Detsamma gäller äfven
om alla andra ändligt förnuftiga väsenden, soiu lefva inom
sina fenomenverldar. Det finnes lika många slag af
sinlighet, som det finnes slag af ändligt eller sinligt
förnuftiga väsenden. Men väsenden, som i bela sin
individualitet äro rent osinliga, rent ideela och andliga, ha
deremot ingen sinlighet. Detta är en tavtologisk sats.
Vidare har prof. N. anmärkt, att läran om många
absoluta väsenden i Gud är polyteistisk. Men i sådant
fall är äfven prof. N. enligt sina egna argumentationer
polyteist. Han har nemligen först ett rent osinligt
väsende eller »en Gudomlighet, som skall vara den högste»,
för det andra en mångfald af »lägre, underordnade
gudomligheter», hvilka också skola »i bela sin individualitet vara
rent osinliga väsenden» och för det tredje (såsom ett
faktum) de ändligt förnuftiga väsendena, som i motsats mot
de förra ha en dubbel natur, en osinlig eller förnuftig och
en sinlig. Prof. N. söker- visserligen sammanslå de begge
sist nämnda slagen af väsenden till ett enda, derigenom
att han förklarar, att de lägre guddomligheterna — man
får icke veta hvarför — icke rätt känna igen sig sjelfva
utan för sig sjelfva eller för sina egna medvetanden äro
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
