Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
bela sin individuela bestämdhet, så är gifvet, att
menniskan i sitt tidslif måste, på prof. Nyblæi ståndpunkt, sakna
hvarje evigt mått, hvarefter graden af hennes
fullkomlighet skulle kunna mätas. Och är det ej tydligt, att, i prof.
Nyblæi filosofi, äfven menniskans odödlighet går förlorad?
Menniskan såsom menniska, d. v. s. såsom ett sinligt
för-nuftsväseude, lär för honom bli blott ett uttryck af ett i
sig sjelft rent osinligt väsendes förvillelse att uppfatta sig
såsom vore det ett sinligt förnuftsväsende. Är det ej
antagligt, att de rent osinliga väsendena, gudarne i Gud,
förr eller senare skola komma till insigt om denna
förvillelse och att dermed äfven den menskliga existensen
upplöser sig såsom en såpbubbla i rymden, såsom prof. N.
så vältaligt uttrycker sig?
Man kunde vänta att få höra, hvarföre och huru rent
osinliga väsenden kunna för sig sjelfva vara sinliga och
hvarför »denna lott» eller vanlott endast träffat de rent
osinliga väsenden, som antagas ingå i Gud, men icke det
rent osinliga väsende, som prof. N. kallar Gud. Härom
iakttager emellertid prof. N. i sin polemiska skrift en
förbehållsam tystnad. För prof. Nyblaeus blir det en olöslig
gåta, att sinliga förnuftsväsenden kunna finnas och för
sina medvetanden hafva sinliga verldar. Man behöfver
blott uppkasta denna fråga för att inse, att prof. N.
endast ur erfarenheten upptagit det faktum, att sinliga
förnuftsväsenden finnas och att han stält dessa bredvid sina
rent osinliga, rent ideela, andliga och förnuftiga
väsenden under försäkran, att de förra äro (substantialiter)
identiska med de senare och att den sinliga verlden är ett
uttryck för de osinliga väsendenas ändliga förnimmande,
ehuru det på hans ståndpunkt är ofattligt, huru rent
osinliga väsenden kunna förnimma ändligt. Eller om ett rent
osinligt väsen kan förnimma ändligt, oaktadt det icke har
några sinliga organer, genom hvilka ett sådant
förnimmande förmedlas, så borde ju äfven Gud ha ett ändligt
eller sinligt förnimmande? Prof. Nyblæus drifves till
nihilistiska konseqvenser eller till den fullständigaste
verlds-förnekelse (akosmism). Finnes det nemligen blott osiu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>