Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
äfven om uttrycket förekomme i Boströms skrifter, så
vore det derför icke egentligt. Allt oändligt är absolut
och allt, som är absolut, är äfven oändligt. Vidare
hänvisar prof. N. till Boströms skrifter, delen 2, sid. 26f), »der
det uttryckligen talas om absolut oändlighet». Men då
man tager i betraktande det citerade stället, så finner man
stöd för mitt påstående, att uttrycket af Boström begagnas
såsom motsats till »den relativa oändligheten, som
tillkommer det sinliga», men icke något stöd för prof. Nyblæi
åsigt, att Boström inom Guds egen verld skulle antaga
två slag af oändlighet, en absolut, som tillkommer Gud
sjelf och en relativ, som tillkommer hans bestämningar
och hvilken senare oändlighet vore likbetydande med
deras ändlighet, relativitet och inskränkning.
Sin åsigt att väsendena i Gud äro »ändliga» eller
»ändligt förnuftiga väsenden» försvarar prof. N. dermed,
att han skiljer emellan två slag af ändlighet, en »rationel
ändlighet, som finnes hos momenten inom Guds osinliga
verld» och en »empirisk ändlighet» »eller sinligbeten, hvars
allmännaste karaktärer äro tiden och rummet».’) I sin
förra skrift nämnde han icke ett ord om att det var en
rationel ändlighet, ban menade, då ban alltjemt talade om
Guds bestämningars ändlighet. Någon sådan distinktion
som mellan rationel och empirisk ändlighet förekom då
icke. Det är möjligt, att prof. Nyblæus då ännu icke
hade gjort upptäckten af »den rationela ändligheten». Han
säger visserligen, att den ifrågavarande distinktionen
mellan rationel och empirisk ändlighet »i sjelfva verket» äfven
skall förekomma hos Boström. Men detta är ett
påstående, hvars riktighet han ännu icke på något sätt har
styrkt. Man kan endast se, att det är Boströms åsigt,
att ideerna äro högre och lägre, hvaraf prof. N. sluter till,
att ban då också måste hafva tillagt drmi en metafysisk
ändlighet, som icke är sinlighet. I min föregående skrift
har jag presterat bevis för den satsen, att ett väsendes
ändlighet och sinlighet äro identiska begrepp, så att ett
1) Sid. 21. 2) Sid. 21. 3) Sid. 27. 4) Sid. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
