Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
duela bestämdhet» och hvilkas ändlighet icke ha någon
som helst form af sinlighet, i motsats mot de Ȋndligt
förnuftiga väsenden», som jemväl ha sinlighet. Och emedan
han merändels uttrycker sig med en viss tvetydighet, sä
talar han alltjemt i sina uppsatser endast om Ȋndliga
väsenden» eller »ändligt förnuftiga väsenden» i allmänhet,
hvarvid den frågan oftast tvingar sig på läsaren: menar
förf. nu det ena slaget af sina »ändligt förnuftiga
väsenden», de som ha »rationel ändlighet», eller menar han det
andra slaget eller de, som ha »empirisk ändlighet»?
Dessutom lider den här ofvan citerade satsen äfven af en
annan tvetydighet. Menar förf. med sin »olika rang», att
ideerna äro högre och lägre, när de betraktas med
afseende på sitt olika absoluta innehåll, så har ju denna sak
af mig aldrig varit bestridd. Ar meningen åter att
förneka, att ideerna äro lika absoluta som Gud, när de
betraktas från formål synpunkt, så måste ban då äfven
förneka, att Gud är ett absolut system eller en absolut
organism, alldenstund det är af det helas organiska karaktär,
som momenternas absoluthet med nödvändighet följer, och
vidare måste ban då äfven förneka det organiska
sammanhanget mellan Gud och haus ideer å ena sidan och de
ändligt förnuftiga väsendena å den andra. Men huru det
då går med försynen och saliggörelsen må prof. N.
förklara, om han det kan.
Då prof. Nyblæus anser de här nämnda citaterna ur
Boströms skrifter »vara fullt afgörande för tvistefrågan»
mellan honom och mig, så vill jag angående dem äunu
tillägga följande anmärkningar. Min första anmärkning
är ett ytterligare betonande deraf, att i de satser, som här
blifvit anförda, ideerna icke betraktas i de afseenden, i
hvilka jag har sagt, att de enligt Boström hafva samma
allmänna logiska attributer, absoluthet etc., som Gud, utan
från andra synpunkter, hvilka af mig aldrig ha varit
förbisedda. För det andra har jag att anmärka, att det i
ingen af dessa satser säges, att Guds bestämningar såsom
sådana äro osjelfständiga, ändliga, relativa och inskränkta,
såsom prof. Nyblæus mot mitt bestridande har yrkat. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
