Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
het, samma attributer», absoluthet etc., »som (let absoluta
förnuftet». Det af mig uteslutna tillägget angår en annan
synpunkt för ideernas betraktande, nemligen att de ha
olika materiel fullkomlighet, hvilket jag äfven har
framhållit, då denna synpunkt har varit före, hvilket icke
välförhållandet här. I ett system kunna icke två momenter
hvilka som helst ba samma speciela bestämdhet, samma
materiala fullkomlighet. Detta är framhållet såväl i min
inledningsskrift som i min förra uppsats. Det är endast
prof. N., som sammanblandar dessa begge synpunkter, eller
det är endast ban, som deraf, att ideerna ha olika
materiala bestämningar och således äro lägre och högre, när
de jemföras med hvarandra, drager den oriktiga
konklusionen, att de äro relativa, osjelfständiga. ändliga och
inskränkta i och för sig. Då man säger, att något är lägre
(i jemförelse med något annat), säger man icke hvad
något är i och för sig, absolute. Det senare uttryckes i
allmänhet genom en definition, icke genom en komparativ sats.
Prof. N. kan visserligen icke alldeles förneka, att de
satser, som jag anfört af Boström och som innehålla, att
ideerna, när de betraktas i och för sig sjelfva eller i och
för Gud, äro »såsom Gud sjelf absolut fullkomliga» eller
»hafva samnia allmänna formela attributer som det
absoluta förnuftet», verkligen innehållas i Boströms skrifter.
Men han säger, att, »för att dessa citat skola rätt förstås,
fordras, att de kompletteras genom åtskilliga andra
yttranden af Boström», som prof. N. säger »omedelbart röra
samma ämne»1), men som rätteligen angå andra synpunkter
för ideernas betraktande än de ofvan angifna, nemligen
antingen den materiala synpunkten för deras betraktande eller
ock att de äro subjekter för sig sjelfva i sin tillvaro i
motsats mot Gud såsom det enda oändliga subjektet för ideerna
(entia absoluta) eller ock slutligen att de ses från ett
ändligt medvetandes synpunkt och icke från guddomlighetens.
Och när man nu mot prof. N. yrkar, att dessa synpunkter
böra hållas isär och icke få sammanblandas samt att, deraf
1) Sid. 21. 2) Sid. 21. 3) Sid. 27. 4) Sid. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
