Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Detta låter nu prof. N., naturligtvis bona fide, gälla såsom
bevis för att Boström bar tillagt Gud ändliga,
osjelfständiga, relativa, negativa och inskränkta bestämningar,
genom hvilka hans väsen har mångfald och konkretion!
Prof. N. anmärker slutligen, att min försvarsskrift icke
»bär prägel af aktning» för min motståndare. I olikhet
med min vedersakare har jag icke berört annat än de
åsigter, som jag ansett mig böra bekämpa. Dessa åsigter
äro af den beskaffenhet, att jag, sanningen att säga, icke
har kunnat omfatta dem med »aktning», ehuru jag, såsom
naturligt är, om denna individuela sak icke har uttalat mig.
Endast hvad som är sannt, rätt, förnuftigt kan och får
menniskan omfatta med »aktning», men icke hvad som för
henne innebär frånvaro af och motsats till detta. Det
finnes åsigter och teorier, som icke få existera och göra
sig gällande utan som böra med all kraft bekämpas. Till
dessa åsigter hör prof. Nyblæi lära, att Gud har ändligt,
relativt och inskränkt innehåll och följaktligen
bestämningar, som stå i strid med och upphäfva hans oändlighet. —
Till slut har jag ännu en anmärkning att tillägga. Om
prof. N. hade funnit min inledningsskrift i något afseende
vara oriktig och vilseledande, så skulle man hafva väntat,
att ban helt enkelt hade påvisat detta och gifvit skäl för
en annan och korrekt uppfattning. Men i stället kommer
ban med »en protest» och en protest, som egentligen afser
läror, som i min skrift icke äro att finna. Inom
vetenskapen, synnerligast inom en demonstrativ vetenskap
såsom filosofien, förekomma inga »protester», utan endast
bevisföring och grunder. Prof. Nyblæi uppträdande har i
nu berörda afseende haft opassande form.
Angående den betydelse, som ideeläran har hos
Boström vid hans förklaring af den sinliga verldeu, kan jag
yttra mig kort, emedan svaret på denna fråga omedelbart
framgår af hvad som blifvit afhandlat i första afdelningen
af denna skrift. Jag skall här endast framhålla
skiljaktigheten mellan prof. Nyblæi och Boströms uppfattning af
detta problem. Boström säger (se delen 2 af hans skrifter,
sid. 278): »Den» (nemligen »den sinliga, fenomenela verld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
