Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den Iioströmska filosofiens förhållande till den Kautiska. 17
uch rena åskådningar, hvilka således icke tillhöra tingen i sig utan
förmågan och följaktligen hafva transcendental idealitet, så ega de
icke dess mindre empirisk realitet eller giltighet med afseende på
tingen, emedan dessa icke äro till för oss annat än i dessa former
och emedan hvad som är form för en viss åskådning åskådas i denna
åskådning och sjelf är en åskådning, som gäller 0111 det åskådade,
på samma sätt som formen för en tanke sjelf är en tanke, som
gäller såsom lag för det tänkta.
Häraf låter nu äfven förklara sig, hvarför matematiken är en
apriorisk vetenskap, som det oaktadt eger objektiv giltighet, så att
dess satser äro syntetiska eller åtminstone innebära en upplösning
af sådana satsers innehåll. Matematiken handlar nemligen om rum
och tid, som icke äro objektiva egenskaper hos tingen i sig sjelfva,
utan subjektiva och aprioriska former, som tillhöra vår
kunskapsförmåga, men som dock äfven blifva tillvarelsesätt för tingen,
nemligen för oss, emedan allt, »om kommer i förhallande till vår
kunskapsförmåga och som af oss förnimmes, måste för oss vara och
förnimmas på de sätt, hvarpå någonting för oss kan vara och
förnimmas. De nödvändiga sätt, hvarpå det verkliga af oss förnimmes,
blifva ock nödvändiga sätt, hvarpå det verkliga är, nemligen för oss,
icke i sig. Men äro följaktligen rummet och tiden aprioriska former,
som gälla om tingen, så måste ock vetenskapen om dessa former och
sålunda matematiken vara en apriorisk vetenskap, som eger giltighet
med afseende på tingen och det varande. Häraf följer äfven, att
matematiken kan konstruera sina föremal, d. v. s. framställa dem
för åskådningen under form af figurer och tal, hvilket icke gäller
t. ex. om fysiken, ty tingen, om hvilka denna vetenskap handlar,
förekomma gifna i erfarenheten och konstrueras icke. Och häraf
framgår slutligen äfven matematikens skilnad från filosofi. Den
förra handlar om rena åskådningar, den senare 0111 rena begrepp.
Men ännu är icke erfarenheten gifven eller vi ha ännu icke
uppvisat allt, som hör till erfarenhetens fullständiga förklaring.
Erfarenheten är förenad med medvetande, d. ä. ett förnimmande, som
innebär, att menniskan fattar och urskiljer sig sjelf såsom enhet och
subjekt för sina förnimmelser; men sinligheten är medvetslös eller
åskådningarna äro blinda. Erfarenheten är kunskap eller medveten
insigt om ett objekt, d. ä. något, som menniskan urskiljer från sig
sjelf och från andra objekter. Men på denna ståndpunkt finnas ännu
inga objekter och då icke heller något subjekt, emedan det endast
är genom motsättning mot objekter eller ting, som menniskan först
fattar sig såsom subjekt. Objektet är ett helt med många egenska-
II. KdfeMt. JinstrüMnka filusttjirns fiirhåtlandr titi dru Kantiska. ~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
