Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Om den lioströmska filosofiens förhållande till den Kautiska.
Då den transcendentala deduktionen har att besvara den
frågan, med hvad rätt vi öfverflytta vart medvetandes former på
tingen och säga, att dessa former jemväl uttrycka sätt, hvarpå tingen
äro eller äro kunskaper, objektivt giltiga förnimmelser, så ha vi att
undersöka, huru vi förhålla oss till våra egna åskadningar och
angifva sättet, hvarpa vi förfara, då vi af sensationer såsom ett
gifvet material genom förståndets syntetiserande verksamhet
åstadkomma ett ting ined de och de egenskaperna.
Kant visar nu, att det är genom trenne synteser, som tingen
komma till ståud. Dessa synteser äro apprehensionens synthesis,
som framträder vid sinnet, reproduktionens synthesis, som
framträder vid fantasien och rekognitionens synthesis, som framträder vid
förståndet. Men dessa trenne synteser äro icke skilda från
hvarandra eller de framträda icke isolerade utan försiggå samtidigt och
äro i hvarandra närvarande. De äro en och samnia medvetandets
aktivitet eller handling, sedd från olika sidor. Redan i den första
af dessa synteser äro följaktligen de tvänne andra närvarande och
de betinga hvarandras möjlighet ömsesidigt. Denna medvetandets
actus kan dels betraktas i anseende till sitt resultat, d. v. s. nian
kan afse, hvad som genom handlingen kommer till verklighet och
som är gifvet för sinnet, minnet och förståndet i inskränkt mening
och dels kan man taga i betraktande sjelfva verksamheten eller hvad
nian gör, när en empirisk åskådning kommer till stånd och särskildt
hvad rent som genom verksamheten är närvarande i hvarje yttring.
Vi ha sett, att vi genom sinligheten hafva en mångfald af
sensationer, som ega samvaro i ruin och tid, men hvilka ännu icke äro
på medvetet sätt fattade och icke heller framstå såsom ijvaliteter ho>
något objekt eller ting. Genom apprehensionens synthesis i
åskådningen komma dessa sinlighetens momenter successivt till vårt
medvetande eller uppmärksamheten blir på dem riktad, hvarigenom de
blifva varseblifningar eller på medvetet och distinkt sätt fattade. Anden
tillegnar sig hvart och ett af åskådningens momenter såsom sin
förnimmelse eller såsom bestämdhet af sitt eget medvetande. Men
vidare innebär apprehensionen att inoinenterna jemväl sammanfattas,
objektiveras och hänföras såsom bestämningar eller egenskaper till
det hela, varseblifningen eller tinget. Det är geuoin dömande, som
den mångfald af momenter, af hvilka åskådningen utgör ett helt,
dis-kursivt uppfattas och sammanfattas såsom predikatet’ undan för
undan till det hela. Det rena, som här finnes, är rummet och tiden
såsom de allmänna formerna för de apprehenderade momenterna, och
derigenom, att innehållets mångfald syntetiseras eller bindes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
