Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Om den lioströmska filosofiens förhållande till den Kautiska.
ett sätt, hvarpå sjelfmedvetandet är bestämdt, eller, hvilket är
detsamma, ett sätt, hvarpå anden förnimmer. Kant får följaktligen här
ett rum utom rummet, eller rummet blir här äfven ett annat än hvad
det är till sitt begrepp. Det är tydligt, att »utom» har användbarhet
och betydelse endast med afseende på membra, som båda äro i
rummet, men deremot icke med afseende på anden, som icke är i något
rum. Utom betyder nemligen vara i annat rum än i det rum, hvari
det andra membrum är, men anden intager intet rum. Icke heller är
noumenet eller väsendet i rummet, alldenstund det icke är utsträckt
eller delbart såsom kroppar eller fenomener, hvarför det är motsägande
eller meningslöst, att på realistiskt sätt förlägga det utom anden.
Kant har här omedvetet och i strid mot sina kunskapsteoretiska
principer användt rummet, som endast är en sinlig åskådningsform,
på väsendet, som icke är sinligt.
Vi ha härmed angifvit en sida i den boströmska filosofien, som,
om hon af Kant hade blifvit insedd och på vetenskapligt sätt utförd,
skulle hafva medfört de vigtigaste förändringar i alla delar af den
kantiska filosofien. Boström är idealist icke endast i uppfattningen
af den sinliga verlden utan ock i uppfattningen af den osinliga eller
noumena verlden. Samma argumentationer, genom hvilka det sinliga
kan visas vara ett innehåll hos anden, ega tillämplighet och
giltighet äfven med afseende på det osinliga. Huru skulle också det
osinliga kunna vara grund till det sinliga, som är innehåll hos anden,
om det sjelft tolle utom densamma och utom sin följd, fenomenet?
Kants idealism är endast formel, emedan det egentligen endast är
det allmänna, lagarna och formerna för vår erfarenhet, som han på
idealistiskt sätt eller ur medvetandet förklarar, under det att han i
förklaringen af innehållet i vår erfarenhet och i uppfattningen af
väsendet intager en realistisk ståndpunkt; ty det kartesianska
verlds-begreppet, den lockeska substansen eller Berkeleys Gud återkomma
här under form af ett nounien, som faller utom anden. 1 reelt
afseende är Kant realist, emedan det egentligt varande eller de
verkliga tingen falla utom anden.
Boströms idealism deremot är reel, emedan han förklarar både
form och innehåll, både fenomenet och väsendet, ur sjelfmedvetandet
och såsom dess innehåll. Vidare är den kantiska idealismen
sen-sualistisk och empirisk. Den kantiska filosofien är väl icke i det
bela empirisk, ty det är endast för det teoretiska förnuftet, som det
osinliga är otillgängligt, mer deremot återkommer det inom ett
annat område af vetenskapen och tör det praktiska förnuftet, — som är
konstitutivt med afseende på det osinliga, under det att det teore-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
