Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den Iioströmska filosofiens förhållande till den Kautiska. 95
under hvilket de alla subordinera och hvars organer de äro. Och
endast om de ordningar, lagar och rätter, som samhällslifvet
förutsätter, kunna bindas vid samhället sjelft såsom en objektiv, andlig
och personlig magt öfver dess medlemmar eller individerna, kan man
undgå det subjektiva och individuella godtycke, som måste leda till
samhällets upplösning och förderf och som äfven måste medföra
undergång af all bildning, civilisation och kultur, af allt andligt och
förnuftigt lif, alldenstund dessa icke kunna finnas annat än i
samhället.
Vidare äro samhällsrättigheter och samhällspligter af tvänne
slag, nemligen dels moraliska och dels juridiska. De senare kunna
icke, såsom äfven här ofvan har blifvit framhållet, förklaras ur den
lag, ur hvilken de förra vinna sin förklaring eller ur den lag, som
det privata samhället är för sina medlemmar.
De juridiska pligterna kunna icke förklaras ur den moraliska
lagen, emedan de äro tvångspligter, och emedan den moraliska lagen
icke tillstädjer användandet af fysiskt tvång eller tvångsåtgärder för
att förmå någon att uppfylla de pligter, han ålägger honom,
alldenstund detta är stridande mot det sedliga ändamålet. Juridiska
pligter eller tvångspligter kunna endast förklaras ur en juridisk lag
eller tvångslag, som tillhör det offentliga samhället och hänför sig
till dess ändamål, den formella rätten. Och icke heller kunna
juridiska rättigheter förklaras ur den moraliska lagen. 1 de juridiska
rättigheterna ingå tillåtelse till handlingar, hvilka den tillåtande
lagen icke ålägger subjektet, d. v. s. handlingar, hvilkas företagande
eller underlåtande inom den af lagen bestämda sferen är
öfverlemnadt åt subjektets eget afgörande eller godtfinnande, under det att
den moraliska lagen icke tillåter andra handlingar, än dem lagen
äfven ålägger subjektet såsom pligt. Vid en strängare analys af de
juridiska rättigheterna visar det sig sålunda, att de förutsätta en
lag, som för den privata personen i staten dels är negativ, emedan
den begränsar hans verksamhet inom en viss yttre sfer, och dels i
öfrigt permissiv, emedan den tillåter honom att vare sig företaga
eller ock underlåta de handlingar, som äro möjliga inom den af
lagen bestämda sferen. De moraliska rättigheterna deremot, hos hvilka
tillåtelsen icke sträcker sig längre än förbindelsen och hvilka
följaktligen från annan synpunkt jemväl äro moraliska pligter,
förutsätta en lag, som är positiv och befallande. Till samma resultat
eller till insigt om en särskild praktisk förnuftslag kommer man
äfven, om man utgår från den publika verksamheten eller det
offentliga lifvet och dess skilnad från den privata verksamheten eller det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
