Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han är, och äfven ett detta väsendes innehåll, som i eller
under denna form är till eller genom hvilket han blir
närmare bestämd. Och äfven hvad vi kalla innehåll eller
hvad vi från objektiv synpnnkt kalla qnaliteter hos
tingen eller deras to tali tet natnren, detsamma visar sig från
subjektiv synpunkt vara sensationer, hvilka hafva sin
princip och sitt snbjekt i menniskans sinne. Det är
menni-skans ande eller medvetande, som sammanhåller och
ordnar denna mångfald, ty enheten, sammanhanget,
ordningen i verlden är andens egen närvaro i sina verkningar
eller funktioner. Menniskan är således subjekt, princip
och enhet för verlden, vare sig vi betrakta henne till
innehåll eller form. Hvarje kosmologisk betraktelse eller
betraktelse af verlden är alltså en antropologisk betraktelse
eller en betraktelse af menniskan. Då nu verlden är
to-taliteten af andens bestämningar eller menniskans eget
väsende från en viss synpunkt betraktadt, så följer, att all
rörelse och förändring inom vår verld är menniskans egen
eller faller inom menniskan och har henne till sin princip.
Grunden, lagen uch ändamålet för verlden är sålunda
men-niskan.
Vi hafva nu att se till, om vi här finna de
förutsättningar, vi söka.
Betrakta vi menniskan sådan hon framträder i tiden,
så är hon först oorganisk och då underkastad mekaniska
och kemiska lagar, men slutligen framgår lifvet ur det
oorganiska och hon blir vegetativt lefvande samt då
äfven teleologiskt bestämd, hvarvid orsaken är ändamål.
Härefter framträder det animaliska lifvet eller senterandet
till aktualitet. Hon är här omedelbart bunden vid det
ögonblickliga, konkreta innehållet eller natur bestämdheten,
ehuru äfven här alla yttringar äro sjelfverkade eller
förutsätta en inifrån verkande aktivitet. Men slutligen
fremträ-der menniskan äfven såsom enhet, en enhet, som är frigjord
eller distinkt skild från det mångfaldiga eller yttringarna.
Här finner sig menniskan intaga centrum uti en verld. ty
totaliteten af andens bestämningar, sora här äro förnumna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
