- Project Runeberg -  Kval /
20

(1910) [MARC] Author: Einar Håkansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dem till det osjälvständiga djurets nivå. Därför är
det en skam att göra militärtjänst. Och om arbetarna ha
den minsta gnista förnuft och stolthet, måste de avsäga
sig all militärtjänstgöring, såväl frivillig som påtvingad.

Det är icke en omoralisk handling att bryta mot
lagen, som säger eder att ni äro skyldiga att göra
militärtjänst! Ty den lagen är stiftad av dem, som
vilja ha militarism och som vilja att vi stanna i vår
dåliga samhällsställning.

Arbetare! kamrater!

Här se ni mig, en levande bild av vår klass’
feghet, dumhet, lidande och förnedring. Våga icke påstå,
att jag är den härskande klassens, tyrannernas, offer.
Ty ytterst är det vår klass, som genom sin
undergivenhet är orsaken till att jag och tusenden andra offras.

Så är jag då min egen klass’ offer. Den är skuld
till, att jag nu är sådan ni se mig.

Detta ville jag predika för arbetarna. Jag ville gå
ut bland dem och förkunna, att militarism och krig
upphöra när arbetarna vilja det.

Jag ville väcka arbetarna till uppror, att de må
bryta sina bojor. Jag ville säga dem, att när
militarismens tyranni störtar, störta också hundraden andra
tyrannier
, som stött sin makt på militarismen.

Jag ville, jag ville —

“Jag ville!“ . . . Jag stackars livdömde, som skall
dö i kväll, i den djupa sjön! Jag drömmer om att
gå ut och predika!

Och dock: hur härlig var icke min dröm! Att
få slunga ut bland människorna vad jag tänkt i kväll.
Kanske . . . kanske vore det bäst att jag lever — för
att predika uppror och hämnas de kval jag lidit.

Men, o fasa, skali jag leva ett liv — kastrerad?
Nej, hällre döden, döden! Val mällan liv och död.
Och jag, som var så fast besluten att dö!

Ny ångest, nya kval. Och i morgon är mitt —
bröllop! Ve, ve och förbannelse!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehkval/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free