Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhällen förutsättas såsom principer för deras ordnande, äro antingen
sinliga krafter, betraktade såsom förnuftiga viljors gemensamma
innehåll, eller ock aktuela personer såsom stående i yttre, fria förhållanden
till hvarandra. Vi finna nu ett slag af pligter, som omedelbart har
afseende på de sinliga krafterna, ett annat, som har afseende på de
förnuftiga viljor, hvilka vid ordnandet af det sinliga komma i yttre
förhållanden till hvarandra och derför behöfva gränser för sin frihet. Dessa
pligter förutsätta olika lagar och sålunda äfven olika samhällen, som
hafva lagarna. Och likaså få vi olika specifikationer inom hvardera af
dessa begge system. Vi afse sålunda de olika specielare system af
pligter, som de nämnda hufvudsystemen innehålla, och äfven de olika
material, som genom dem skola bestämmas, samt leda oss derigenom
till de olika slagen af privata och publika samhällen. Sant är
visserligen, att några specifikationer och divisioner i egentlig mening icke
äro möjliga inom det rent andliga och förnuftiga, som är en rent
in-dividuel och organisk verklighet, men vi afse här den motsättning,
som blifver en följd deraf, att denna verklighet, de förnuftiga
väsendena, och de olika system af pligter, som idem hafva sin grund,
framträder i relation till det sinliga, som har den nämnda karakteren.
Hvarje totalitet af likartade förbindelser hänföra sig nu till ett
förnuftigt väsen, här ett samhälle, hvars organ hafva att fullgöra de nämnda
förbindelserna i vår verld. Det förutsättes då, att de men niskor, som
lefva i samhället, måste ega kunskap om dess väsen och fordringar
samt vilja att desamma utföra, såvida de skola vara verkliga organ
för detsamma. Den, som väl gör något, som bidrager till uppnåendet
af samhällets ändamål, men saknar kunskap om dess förpligtelser och
god vilja att göra deras innehåll gällande, är icke ett verkligt organ
för samhället eller lefver icke ett rätt lif i detsamma. En sådan
verksamhet saknar moraliskt värde för honom sjelf, som utför henne, ehuru
hon har värde, samt är behöflig och vigtig för andra menniskor, som
lefva ett förnuftigt lif, och göra henne till vilkor för sina högre
ändamål. Äfven varelserna i naturen, ja hela naturen sjelf, är verksam för
aktualisationen af de förnuftiga väsendena i och för oss, men är
derför icke organ för desamma.
Till slut hafva vi att fästa oss vid det faktum, äfven detta
hem-tadt från den inre erfarenheten, att de, som göra sig till organ för ett
samhälle, erhålla derigenom rättigheter, hvilka de förut saknade, och
hvilka äfven frångå dem, när de upphöra att längre vara lemmar i
detsamma. Men nu är, såsom vi skola se, rättigheten till sitt väsen
sådan, att hon endast kan hafva sin grund i ett öfver det berättigade
subjektet stående förnuft d. ä. ett personligt väsen, hvaraf följer, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
