Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inga rättigheter och icke heller några särskilda förbindelser eller
plig-ter, utan härigenom sker endast en fördelning af de rättigheter, som
kontrahenterna äfven förut egde, eller härmed få kontrahenternas
rättigheter och pligter endast en viss modifikation och form. De
arbi-trära förhållandena äro dels anstalter och inrättningar, dels sällskap
eller bolag, ty folksamlingar eller folkhopar, hvilkas enhet endast är
lokalen, kunna vi här icke afse, då dessa icke nödvändigt uppstå
genom ett paktum och då i dessa icke heller nödvändigt ingå en
sam-verksamhet. Anstalten har ett sinligt ändamål, som är reut yttre i
förhållande till hvarje deltagares, och den ene deltagarens ändamål är
likaledes ett rent yttre i förhållande till den andres. Detta är således
ett mekaniskt och oorganiskt förhållande. Deltagarne i en anstalt äro
anställde, ställde an eller vid hvarandra, eller inrättade så, att, under
det en deltagare verkar på sitt sätt och för sitt ändamål, han
der-med äfven möjliggör de öfriges och det helas. I sällskap och bolag
deremot är ändamålet för alla intressenterna gemensamt och mer inre,
men likväl sinligt och tillfälligt.
Samhällsförhållandena deremot äro förhållanden af annan art.
Dessa hafva för det första en förnuftig grund, d. v. s. de förutsätta ett
personligt väsen, som genom sin närvaro och verksamhet i menniskorna
uppfordra eller förmå dem att ställa sig i dessa förhållanden redan
förr, än de ega ett klart medvetande om det väsen, under hvars
ledning och inflytande de stå. Också är samhället lika ursprungligt i vår
verld, som menniskan. Det är lika nödvändigt för menniskan att lefva
i samhället, som det för henne är nödvändigt att behålla sin natur,
eller som det för lemmen är nödvändigt att lefva i det hela, hvars
lem han är. Såsom ögat icke kan vara ett seende organ eller ega sin
synkraft, om det Iösslites ur fysiska organismen, så kan icke heller
menniskan vara ett personligt lif, om hon icke ingår i samhället. Men
äfven om man antoge att menniskan kunde vara verklig utom
samhället, så skulle hon likväl, ställd utom detsamma, icke kunna
utveckla sig utöfver djurlifvets ståndpunkt Tänka vi alltså bort
samhället från det menskliga lifvet, så blifver all bildning och kultur samt
hvarje yttring af förnuftigt lif för henne en omöjlighet. I det hela
stiger icke heller menniskan i odling öfver det samhälles, hvilket hon
tillhör.
Vidare bestämmas dessa förhållanden, till skilnad från arbiträra
och naturliga förhållanden, af en förnuftig eller praktisk lag, d. v. s.
menniskan har en ny och högre praktisk lag för sin vilja och
verksamhet, när hon står i samhällsförhållande, och denna hennes vilja
ledande lag är sjelf en vilja, samhällets, hvilkens fordringar menni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
