Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den osinliga inagt, som beherskar dem alla. Detta väsen är samhället.
Dessutom lenmar membra relata eller förhållandets leder hänvisning
på den verklighet, som är realgrunden för deras förhållande, ty från
arten och beskaffenheten af de väsenden, som stå i relation till
hvarandra, sluta vi till arten af det väsende, som för förhållandets
möjlighet och verklighet förutsättes. Rättsförhållandena, som äro
personliga förhållanden, förutsätta sålunda såsom sina grunder de högre
ändligt personliga väsenden, vi kalla samhällen. Dtom dessa finnes
intet rättsförhållande. Hvarje rättsförhållande faller inom samhället
eller är gifvet för de väsenden, som lefva i samhället. Och ju mer
samhället blifver för menniskan aktuelt, ju mer äfven rätten och ju
högre medvetande får hon äfven om rättsförhållandenas helgd. Men
nu gifves det faktiskt tvenne slag af rättsförhållanden, etiska och
juridiska, och alltså förutsättas tvenne arter af samhällen, som äro
deras grunder, eller i hvilka de väsenden, som stå i dessa förhållanden,
lefva och fatta sig. Det etiska rättsförhållandet är ett förhållande
mellan moraliskt berättigade och likaså moraliskt förpligtade subjekt;
men i det juridiska rättsförhållandet äro subjekten juridiskt berättigade
och förpligtade. Gruuden till det förra af dessa rättsförhållanden är
ett privat samhälle, grunden till det senare ett publikt. Sålunda är ett
privat eller moraliskt rättsförhållande möjligt endast iuom ett privat
samhälle och ett juridiskt lika så endast inom ett publikt. Och vidare
framträda så väl de moraliska som de juridiska rättsförhållandena under flere
former eller species. Med utgångspunkt från dessa leda vi oss derför till
de särskilda privata och publika samhällena, ty hvarje species af
rättsförhållande förutsätter ett species af samhälle såsom sin grund.
Innan vi lemna våra undersökningar om samhället, vilja vi äfven
upptaga till besvarande den frågan, hvilka anledningarna äro till det
faktum, att samhällets personliga väsen icke ännu kommit till något
allmännare medvetande. Vi skola äfven härvid finna åtminstone ett
negativt eller indirekt bevis för vår ofvan framställda åsigts sanning.
De nämnda anledningarna äro enligt vår öfvertygelse tvenne, af hvilka
den ena till sin art är teoretisk, den andra praktisk. I förra fallet
ntgår man från det antagandet, att menniskan icke har någon annan
och högre kunskaps- eller förnimmelseförmåga än den sinliga d. v. s.
sinnena, varseblifningen och det naturliga eller sinliga förståndet, samt
att på grund häraf ingen annan och högre verklighet för henne är
gif-ven än den, som står i förhållande till dessa förmögenheter. Det
verkliga är det, som kan senteras och varseblifvas; det personliga
samhället är med dessa organer icke fattligt, hvilket är faktiskt;
alltså är det icke verkligt. Man har här en låg uppfattning af menni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
