Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sofien är i teoretisk och praktisk. Begge dessa former af filosofi
måste enligt det resultat, till hvilket vi förut kommit, handla om
personer och om samma personliga väsenden. Indelningen kan sålunda
endast gruuda sig derpå, att dessa väsenden kunna betraktas ur
tvenne väsentligen olika synpunkter eller i tvenne olika förhållandeo
till menniskan, eller ännu närmare bestämdt i relation till tvenne olika
förmögenheter hos henne. De förmögenheter, vi här afse, äro den
teoretiska förmågan eller kunskapsförmågan i vidsträckt mening, som
åsyftar högre sjelfmedvetenhet, innehållets aktualitet eller klarhet, samt
den praktiska förmågan eller viljan i vidsträckt bemärkelse, som
å-syftar att med medvetenhet och frihet så förändra det potentiela och
yttre innehållet, att menniskan kan i detsamma hålla sitt högre och
inre lif aktuelt och äfven genom detsamma vinna dess högre
utveck-ling. Vetenskapen om de personliga väsendena såsom bestämmande
vår teoretiska förmåga är nu teoretisk filosofi, men vetenskapen om
samma väsenden såsom bestämmande praktiska förmågan eller viljan
är praktisk filosofi. I förra fallet stå väsendena i förhållandena till
vår kunskapsförmåga eller äro verksamma på henne, i senare fallet
äro de bestämningar hos praktiska förmågan eller äro på henne
verksamma, ty att bestämma ett ändligt lefvande väsen, är detsamma
som att på detsamma utöfva verksamhet. Alla personliga väsenden
äro enligt det föregående i och för sig betraktade eller i sin
ursprunglighet eviga och oföränderliga, eller hafva icke verksamhet till sitt
predikat, men det oföränderliga och eviga är såsom bestämning hos de
tillvarande väsendena, som äro föränderliga, i och för dem verksamt
d. v. s. nödvändig förutsättning för en förändring, för hvilken icke det
ursprungliga sjelft utan de ändliga väsenden, som det bestämmer, äro
subjekt. De ändliga väsendena äro för sig sjelfva verksamma, såvida
deras innehåll förändrar sig, framträder under annan form, eller
öfver-går till aktualitet i och för dem, och principen för denna verksamhet
är ytterst det i sig sjelft tidlösa eller eviga. Den oändliga personen
deremot kan icke för sig vara verksam, ehuru han är det såsom
bestämning hos de ändliga väsendena och i och för dem, alldenstund
hans lif icke framträder i ett yttre och potentielt, som kan förändras,
hvilket är vilkor för verksamhet.
Teoretiska filosofien handlade, sågo vi, om de förnuftiga
väsendena såsom bestämmande vår förnimmelseförmåga. Men hennes
bestämningar äro förnimmelser. Teoretiska filosofien handlar sålunda om
de förnuftiga väsendena såsom förnimmelser. Denna vetenskap
uppvisar de förnimmelser, som äro absolut sanning, och som åro
förutsättningen och grunden till de sinliga förnimmelserna, samt väsendet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
