Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktuelt personliga väsenden kanna bestämmas med afseende på
förnuf-tiga ändamål, som äro det goda. Och att dessa väsenden äro
material, kan, såsom vi visat, endast betyda, att deras förhållanden till
hvarandra och till högre väsenden ordnas och regleras, dessa
förhållanden må vara antingen yttre eller inre.
Hvilket förnuftigt väsen är nu princip för den rätta ordningen
mellan förnuftiga viljor i deras yttre förhållanden till hvarandra, eller
hvilket är det goda, som genom yttre personliga förhållanden såsom
material aktualiseras? Svaret på denna fråga är: det rättsligt goda
eller de publika samhällena. De privata samhällena och i allmänhet
alla privata personer, som hafva sinligt material, bestämma detta
o-medelbart med afseende på förnuftets aktualitet, men de publika
samhällena deremot, som till sitt material hafva aktuelt personliga
väsenden såsom stående i yttre förhållanden till hvarandra, bestämma dessa
närmast och omedelbart med afseende på deras sjelfständighet och
frihet och medelbart med afseende på förnuftets aktualitet. Eller de
publika samhällena åsyfta närmast att gifva de aktuela personer, som
äro deras medlemmar och material, den form i deras yttre
förhållanden till hvarandra, som tillkommer väsendet eller förnuftet. Det sätt
att vara, som tillkommer väsendet, blifver härigenom äfven de aktuela
personernas. Denna form, i hvilken ingår sjelfständighet och
systematiskhet, är vilkor för de aktuela personernas egna omedelbar a ändamål
och äfven för det rättsligt godas eller de publika samhällenas
aktualitet eller är redan dessa samhällens aktualitet i och för medlemmarna.
Det gäller äfven om alla väsenden utan undantag, att de närmast
införa en viss form uti det material, på hvilket de verka. Så gifver
menniskan en viss form åt sitt sinliga innehåll, den form, som
tillkommer förnuftet. Och äfven det privata samhället gifver ordning och
sammanhang eller eu viss form åt sitt material och, sedan denna form
är gifven, framträder förnuftet genom sin egen magt för menniskan, ty
vilkoret för ett sådant framträdande har nu inträdt. Också kunna vi
från denna form, sedan han i materialet blifvit införd, sluta till det
väsende, hvars form det är. Formen förutsätter nemligen å ena sidan
ett innehåll, här materialet, för hvilket han är form, men å andra
sidan såsoin förnuftig äfven ett förnuftigt väsende, som är hans grund.
Förnuftig forin är alltså ett personligt väsen från en sida betraktadt
och till denna sida är väsendet här aktuelt i sitt material och har
dermed den magi öfver detsamma, som är vilkor för dess sjelfständiga
lif. Och öfverallt, äfven inom naturen, — ty det som försiggår inom
henne är analogt med hvad som sker inom det högre, audliga området, —
hvarest vi inom ett lägre finna en ordning och form, se vi verknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
