Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemmet; men derom hade jag varit med såsom en ansedd
fru och af flere berömd uppfostrarinna i många år,
när min uppmärksamhet plötsligen fängslades af en ung
predikants påstående, att egenkärleken var roten till
menniskans förderf. Jag hade förut aldrig vetat att den
var ett ondt; och att många andra, som njuta högt anseende
för både godhet och förstånd, äro lika okunniga,
fick jag erfara sedan. Jag hörde en gäng en prisbelönt
poet försäkra att den just var en dygd.
”Under det religionen hos mig ömsom sväfvade endast
på ytan , äfven när den verkade gifmildhet mot fattiga,
hvartill jag hade mycken lust, och ömsom oroade
mitt förstånd med hårda slag på hjertats dörr, vann den
allt mer och mer insteg hos min make. Han älskade
böcker, och läste gerna i allmänhet;,nu blef hans smak
i detta hänseende mer och mer allvarlig. När den Wallinska
profpsalmboken koin ut, studerade han den alldeles
igenom, och på julaftonen samma år öfverraskade
han mig och alla våra gäster med en sådan i livarje
kuvert på julbordet. De personer i orten; som voro kända
för gudsfruktan, värderade han framför andra, och sökte
gerna umgänge med aktningsvärda prester. Hans nit och
flit i tjensten, hans mildhet och frikostighet mot behöfvande,
och hela hans enskilda lefnad, allt bar stämpel af
att hans handlingar hade bevekelsegrunder som ej berodde
af verldens dom eller lön, ehuru han var långt
ifrån känslolös för billighet och rättvisa.
”Som länets höfding blef mer och mer ständigt på
sitt enskilda jordagods, lemnande hela dubbelbördan af
tjenstförrättningar och ett bord för embetsverkets gäster
åt den flitige’ af egna göromål öfverflödigt betungade
landssekreteraren, och aldrig visade sig tacksam för hans
extra mödor, eller på något sätt honorerade de utgifter
som skedde för hans skull, blef en ändring i dessa förhållanden
nödvändig. E. hade lätt kunnat blifva landshöfding,
men han ansåg sig icke passa för vissa fordringar
på en sådan plats, och ville derför ej heller gifva
ackord, som då brukades. Detta syntes honom ock mest
olämpligt för en förtroendepost, från hvilken man med
eller mot sin vilja lätt kan blifva skild, utan fråga om
ersättning. Han hade väl ärfd förmögenhet, men denna
bestod i jordegendom, som först var bortarrenderad på
sådana vilkor att. när vissa honom ålagda kostnader vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
