- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
1

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Den uppfattningen torde icke vara så sällsynt, att
1600-talet inom vårt språks utveckling bildar ett slags
öfvergångsperiod, under hvilken den inom språkets värld ständigt
fortgående kampen mellan nytt och gammalt rasat häftigare än
annars och under hvilken till följd häraf vårt språk i grammatiskt
afseende uppvisar en större oregelbundenhet än någonsin annars
varit fallet.

Denna mening innehåller en sanning med modifikation.
Så anser jag det t. ex. obestridligt, att en hel mängd af de
egenheter, som utmärka vårt nuvarande talspråk, utbildats först
under 1600 talet, om ock ursprunget till många af dem kan
ledas tillbaka till de närmast föregående århundradena. Af skäl,
som nedan anföras, betraktar jag 1680-talet som en viktig
milstolpe i det svenska talspråkets utveckling: hos de vid denna
tid uppträdande författare, som ansluta sig till talspråket,
finner man, att många nyheter inom detsamma då lyckats kämpa
sig fram till seger.

Men i öfrigt är den oregelbundenhet, som frapperar vid
ett mera ytligt iakttagande af 1600-talets språkbruk, ofta blott
skenbar. Vi behöfva ej uppehålla oss vid nödvändigheten
af att icke utan vidare jämföra detsamma från allt för aflägsna
perioder inom århundradet, t. ex. från dess början och slut.
Men äfven om man så gör, finner man på vissa punkter en
förvånande konstanthet. Så t. ex. stodo under hela seklet de
starka verbens afljudsklasser kvar på ungefär samma
ståndpunkt. Vidare har man att tillse, inom hvilken stilart
författaren rör sig. Om man exempelvis jämför arbeten från
1600-talets midt, skrifna på hvad man kunde kalla »historisk
normalprosa», har man endast att konstatera en regelbundenhet i
språkbruket, som icke står mycket efter våra moderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free