11 (Studier i 1600-talets svenska)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wara säll (Brasck FP s. 31). Mera enstaka uppträder formen
Var sund och säll (Chronander Surge s. 25) eller endast War
säll (Bel. s. 147).

Dessutom förekommer vid möte — men liksom än i dag
aldrig som afskedshälsning — det nu mest brukliga goddag,
dock vanligen redupliceradt: Godh dagh, godh dagh[1] eller också
ingående i fullständiga satser, t. ex.

Monsieur jagh önsker ehr godh dagh.
(Brasck FP s. 34).

Med goddag växlar guds fred (l. frid) och gud signe, t. ex.

Gudz frid, Gudz fridh, god vnger man.
                        (Rond. JR s. 63).
Gudz fredh, godh dagh, j gode män[2].
                (Brasck Ap. g. s. 139; jfr Rond. JR s. 83).
Gudh edher signe doctor höglärde.
                        (Brasck FP s. 45).
Gud signe, i skolen wara wälkomme?[3]!
                        (Beronius Reb. s. 352).

Jfr: Fredh wari Edher (Brasck Ap. g. s. 148) och Fridh
min kiäre herre (Rond. JR s. 20).

För öfrigt har jag af liknande uttryck antecknat (såsom
afskedshälsningar) bjuda god natt (Brasck Ap. g. s. 182), Gudh
gifwe god natt (Chronander Belesn. s. 134) samt (som
möteshälsning) Jagh önskar en godh Morgonstund (Mess. Signill s.
61). Mera enstaka uppträda hälsningsformerna tigh ske hälsa
(Mess. s. 222) och Ganska kär är migh tin helsa (Chronander
Surge s. 35), båda använda vid möte.

Vid afsked säger man för öfrigt ofta farväl. Numera har
detta uttryck en viss dialektisk eller landtlig färgning samt
begagnas dessutom — särskildt i södra och västra Sverige — med
förkärlek af personer med en bestämd religiös läggning (t. ex.
schartauaner, nyevangelister). Under 1600-talet är uttrycket
mycket vanligare än nu. Det har ännu icke sammansmält till
ett ord, utan bibehåller sin verbala karaktär:

[1] T. ex. Brasck FP s. 44, 74, 80.
[2] Om samma uttryck som skålformler se nedan.
[3] Om samma uttryck som skålformler se nedan.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ehst1600sv/0019.html

		Studier i 1600-talets svenska / 11 (1902) Author: Elof Hellquist Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|